Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, extrapyramidala biverkningar vid behandling med annat antipsykotiskt läkemedel än klozapin

  • Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, extrapyramidala biverkningar vid behandling med annat antipsykotiskt läkemedel än klozapin
  • Åtgärd: Byte till behandling med klozapin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att behandling med klozapin minskar risken för extrapyramidala biverkningar jämfört med behandling med andra läkemedel, samtidigt som risken för andra biverkningar ökar.

Hur allvarligt är tillståndet?

En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med extrapyramidala biverkningar och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel ger byte till behandling med klozapin

  • bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt underlag).

Icke evidensgraderade resultat:

  • ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och ziprasidon.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekt på symtom: se sidan 25 i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1].

Biverkningar: se sidan 28–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten [1].

Icke evidensgraderade resultat: se tabell sidan 124–127 i SBU-rapporten [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. SBU. Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 2012; SBU-rapport nr 213.