Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, extrapyramidala biverkningar vid behandling med annat antipsykotiskt läkemedel än olanzapin

  • Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, extrapyramidala biverkningar vid behandling med annat antipsykotiskt läkemedel än olanzapin
  • Åtgärd: Byte till behandling med olanzapin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att behandling med olanzapin ger en god effekt på psykotiska symtom och innebär samtidigt en mindre risk för extrapyramidala biverkningar, jämfört med behandling med andra antipsykotiska läkemedel.

Hur allvarligt är tillståndet?

En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med extrapyramidala biverkningar och som behandlas med annat antipsykotiskt läkemedel ger byte till behandling med olanzapin:

  • bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller ziprasidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt underlag).

Icke evidensgraderade resultat:

  • ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med klozapin.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekt på symtom: se sidan 25–26 i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1].

Biverkningar: se sidan 28–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten [1].

Icke evidensgraderade resultat: se tabell sidan 124–127 i SBU-rapporten [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. SBU. Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 2012; SBU-rapport nr 213.