Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade

  • Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade
  • Åtgärd: Behandling med risperidon

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden medför mindre risk för viktuppgång men har något sämre effekt på psykotiska symtom jämfört med olanzapin.

Hur allvarligt är tillståndet?

En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med risperidon

  • bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre effekt jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel, quetiapin eller ziprasidon) mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS (starkt vetenskapligt underlag)
  • sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt under­lag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA (klozapin, olanzapin, quetiapin eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för viktökning jämfört med haloperidol (FGA) (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för viktökning jämfört med klozapin eller olanzapin (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för viktökning jämfört med sertindol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Resultat från pragmatiska studier:

  • ingen kliniskt betydelsefull skillnad i effekt mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag).

Icke evidensgraderade resultat:

  • ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med aripiprazol, klozapin respektive sertindol
  • ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med aripiprazol, quetiapin respektive ziprasidon.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1].

Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten [1].

Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBU-rapporten [1].

Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten [1].

Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan 156 i SBU-rapporten [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har behandling med risperidon en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med olanzapin (otillräcklig evidens).

Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med risperidon kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering).

Referenser

  1. SBU. Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 2012; SBU-rapport nr 213.

 

Kontakt