Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom

  • Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom
  • Åtgärd: Behandling med ziprasidon

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det finns andra åtgärder med bättre effekt på psykotiska symtom. Den dagliga behandlingen är dessutom mer komplicerad än för andra antipsykotiska läkemedel.

Hur allvarligt är tillståndet?

En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med ziprasidon

  • inte bättre effekt jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin eller risperidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt underlag)
  • lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt underlag)
  • lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten på viktökning av behandling med ziprasidon jämfört med haloperidol.

Resultat från pragmatiska studier:

  • ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet vid behandling med SGA mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag).

Icke evidensgraderade resultat:

  • ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med klozapin och quetiapin
  • ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med quetiapin respektive risperidon.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekt på symtom: se sidan 25–26 samt sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1].

Biverkningar: se sidan 27–28 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten [1].

Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBU-rapporten [1].

Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning).

Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol jämfört med FGA.

Referenser

  1. SBU. Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 2012; SBU-rapport nr 213.

 

Kontakt