Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

  • Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
  • Åtgärd: Behandling med antipsykotiska läkemedel

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på psykotiska symtom och den minskade dödligheten i självmord vid behandling med läkemedel jämfört med ingen läkemedelsbehandling.

Hur allvarligt är tillståndet?

En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12-15 år kortare än befolkningen i övrigt.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med antipsykotiska läkemedel (SGA)

  • bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med placebo (starkt vetenskapligt underlag).

Resultat från pragmatiska studier:

Behandling med antipsykotiska läkemedel i jämförelse med ingen behandling minskar risken för total dödlighet vid schizofreni (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekt på symtom: se sidan 24 samt sidan 99 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1].

Resultat från pragmatiska studier: se sidan 36 samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med antipsykotiska läkemedel kostnadseffektiv jämfört med placebo (skattning).

Att behandla personer som har schizofreni med läkemedel är kostnadseffektivt i jämförelse med placebo, men det går inte att med säkerhet säga vilket av de olika läkemedlen som är att föredra ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Denna avsaknad av evidens gör att det är en fördel med flera alternativa behandlingar som kan prövas om de första behandlingsalternativen inte visar sig fungera tillfredsställande. SBU konstaterade att eftersom de olika läkemedlen har olika egenskaper kan de också passa olika patienter och graden av biverkningar kan också variera. En generell slutsats från den hälsoekonomiska delen av SBU-rapporten är att priset på läkemedlen inte har så stor påverkan på den totala kostnaden, eftersom kostnaden för vård vid återfall och då alltså risken för återfall är den kostnadsdrivande posten. Vid läkemedel med samma verksamma substans är det dock det läkemedel som har lägre pris som är det kostnadseffektiva alternativet, eftersom effekterna förväntas vara desamma. De läkemedel ur andra generationen som har kvar patent och därmed har en betydligt högre kostnad är inte kostnadseffektiva eftersom liknande läkemedel finns till lägre kostnad.

Referenser

  1. SBU. Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 2012; SBU-rapport nr 213.

 

Kontakt