Schizofreni, svårbehandlade symtom och otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel än klozapin

  • Tillstånd: Schizofreni, svårbehandlade symtom och otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel än klozapin
  • Åtgärd: Behandling med klozapin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är tillståndets svårighetsgrad och behandlingens effekt på psykotiska symtom.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket stor svårighetsgrad. En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos personer med schizofreni och svårbehandlade symtom och otillräcklig effekt av andra antipsykotiska läkemedel ger behandling med klozapin

  • bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt underlag)
  • större risk för viktökning jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt underlag)
  • lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt underlag)
  • lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Resultat från pragmatiska studier:

  • på grund av behandlingsresistens en större minskning av symtom mätt som förändringar i PANSS jämfört med andra SGA (inte signifikant jämfört med olanzapin) hos personer med schizofreni (begränsat vetenskapligt underlag)
  • minskad risk för total dödlighet jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • minskad risk för dödlighet i självmord jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Icke evidensgraderade resultat:

  • ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och ziprasidon
  • ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med olanzapin respektive quetiapin.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekt på symtom: se sidan 25–26 och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1].

Biverkningar: se sidan 27–29 samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten [1].

Behandlingsavbrott: se sidan 32–33 samt sidan 177 och framåt i SBU-rapporten [1].

Resultat från pragmatiska studier: se sidan 35–36 samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten [1].

Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan 124–127 respektive sidan 156 i SBU-rapporten [1].

Hälsoekonomisk bedömning

Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. SBU. Schizofreni – Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 2012; SBU-rapport nr 213.

 

Kontakt