Hur vi arbetar med stöd för styrning och ledning

Som ett stöd för styrning och ledning i hälso- och sjukvården och socialtjänsten väljer Socialstyrelsen ut ett antal viktiga tillstånds- och åtgärdskombinationer som vi, utöver att rangordna, skriver rekommendationer om.

Oftast gäller det åtgärder som vården och omsorgen inte utför i dag i tillräcklig utsträckning men borde utföra, och åtgärder som de utför i dag men inte borde utföra. Det ska alltså vara rekommendationer om åtgärder som kan komma att påverka praxis och påverka resursfördelningen inom området. De centrala rekommendationerna ska vara ett underlag när beslutsfattare som politiker och verksamhetschefer fattar beslut om exempelvis resursfördelning, vårdens och omsorgens organisation och kompetenshöjning.

Vi beskriver även de ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som riktlinjen kan förväntas leda till i jämförelse med nuvarande praxis. Det är i första hand konsekvenserna av de centrala rekommendationerna som vi beskriver. Konsekvenserna ska främst baseras på de kostnader som beräknats för åtgärderna i de fall kostnadseffektanalyser finns gjorda. En annan viktig del av bedömningen är gapet mellan dagens praxis inom området och en rekommenderad åtgärd i den mån sådana uppgifter finns tillgängliga.

Ytterligare underlag är de analyser av rekommendationernas konsekvenser som regionerna själva gör som en del av förberedelserna och genomförandet av regionala seminarier. Men detta blir en del av konsekvensbeskrivningen först i den slutliga versionen.

Hur vi arbetar med stöd för styrning och ledning i nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

I nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd skriver Socialstyrelsen rekommendationer om samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer i tillstånds- och åtgärdslistan. Dessutom är motiveringarna till rekommendationerna mer detaljerade än i andra nationella riktlinjer.

Eftersom rekommendationerna i dessa riktlinjer inte bedöms påverka resursfördelningen inom området i någon större utsträckning är inte heller det främsta syftet med just dessa riktlinjer att ge vägledning i styrnings- och ledningsfrågor. De primära målgrupperna för dessa riktlinjer är därmed verksamhetschefer och yrkesverksam personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, och alltså inte beslutsfattare som fattar beslut om exempelvis resursfördelning, vårdens och omsorgens organisation och kompetenshöjning.

Kontakt