Rökare och före detta rökare, misstänkt KOL

  • Tillstånd: Rökare och före detta rökare, misstänkt KOL
  • Åtgärd: Mätning av FEV1/VCmax (bäst av forcerad och långsam vitalkapacitet) efter bronkdilatation för diagnos av KOL

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden innebär inte bättre diagnostik än mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation för att diagnostisera KOL.

Kommentar: Åtgärden kan vara ett alternativ för de personer som har svårt att utföra en forcerad utandning.

Enligt internationella rekommendationer baseras KOL-diagnosen på mätning av kvoten FEV1/FVC efter bronkdilatation.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Mätning av VCmax (bäst av forcerad och långsam vitalkapacitet) hos rökare och före detta rökare vid misstänkt KOL för att bestämma kvoten FEV1/vitalkapacitet efter bronkdilatation för diagnos.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos rökare med obstruktion

  • skiljer sig inte forcerad vitalkapacitet (FVC) signifikant från VCmax (bäst av forcerad och långsam vitalkapacitet) efter bronkdilatation (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är den diagnostiska precisionen likartad vid bestämning av FEV1/FVC och FEV1/VCmax (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen identifierade endast 1 studie i vilken långsam vitalkapacitet (sVC) jämförts med forcerad vitalkapacitet (FVC) efter bronkdilatation hos personer med luftvägsobstruktion definierad som FEV1/VCmax (det bästa värdet av sVC och FVC) < 0,75 [1]. Man fann i denna studie ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan sVC och FVC efter bronkdilatation. Om KOL-diagnosen baseras på FEV1/VCmax blir KOL-prevalensen med nödvändighet högre än om diagnosen baseras på FEV1/FVC. I den inkluderade studien fann man att FEV1/VC < 0,7 var 16,8 procent vid beräkning av FEV1/VCmax och 14,0 procent vid beräkning av FEV1/FVC. I samma material visades att skillnaden i KOL-prevalens (baserad på spirometri) var upp till fyra gånger större mellan olika internationella riktlinjer (ERS, NICE, GOLD) än den skillnad som iakttogs mellan bestämning av VCmax och FVC. KOL är en operationell diagnos som baseras på spirometri och det finns inget ”facit” som anger att den diagnostiska precisionen påverkas av metoden för bestämning av vitalkapacitet. Det kan inte avgöras om bestämning av endast FVC innebär en underdiagnostik eller om bestämning VCmax innebär en överdiagnostik av personer med faktisk sjukdom. Risken åt båda håll måste dock anses vara minimal eftersom VCmax och FVC inte skiljer sig signifikant efter bronkdilatation.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas studier som utvärderar mätning av forcerad och långsam vitalkapacitet vid diagnostik av KOL.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Nathell, L, Nathell, M, Malmberg, P, Larsson, K. COPD diagnosis related to different guidelines and spirometry techniques. Respir Res. 2007; 8:89.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Diagnostik och utredning