Misstänkt astma

  • Tillstånd: Misstänkt astma
  • Åtgärd: Indirekt provokationstest, mannitol

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har en måttlig förmåga att påvisa astma och en liten förmåga att utesluta astma.

Kommentar: Åtgärden kan användas som tilläggstest vid utredning. Testet är enkelt att använda eftersom det inte kräver specifik utrustning, och det är därför möjligt att använda inom exempelvis primärvården.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom med ökad känslighet i luftvägarna och varierande symtom såsom väsande andning, andfåddhet, tryck över bröstet och hosta. Ansträngningsutlösta besvär är ofta de första symtom som presenterar sig och ofta de sista som försvinner. I många fall är diagnosen inte svår att ställa men framför allt vid ansträngningsutlösta besvär och diffusa symtom behövs hjälpmedel för att ställa korrekt diagnos.

Mannitolprovokation tillhör de indirekta bronkialprovokationerna. I dessa test leder stimulering av bronkialslemhinnan till påverkan på inflammatoriska celler och aktiverade epitelceller. Dessa celler frisätter i sin tur olika mediatorer som ger upphov till bronkobstruktion. För att testet ska bli positivt krävs inflammation närvarande liksom en glatt muskulatur som är mottaglig för stimulering. De indirekta testen är till skillnad från de direkta testen negativa vid kronisk luftvägsobstruktion i frånvaro av inflammation.

Avsaknaden av ett referenstest som är ”golden standard” vid astmadiagnostik leder till svårigheter vid bedömning av studier av de olika provokationstesten. Ofta används läkardiagnostiserad astma vilket är subjektivt och medför skiftande kriterier för astmadiagnos. Frånsett mannitolprovokation är de olika indirekta och direkta provokationstesten inte utförda på samma sätt (standardiserade) och gränsvärdena för positiva test är i många fall olika. Populationerna i studierna är också varierande; det kan röra sig om befolkningsundersökningar, personer som söker för luftvägsbesvär eller ansträngningsutlösta andningsbesvär men också redan diagnostiserade astmatiker. Detta, tillsammans med den intraindividuella variabiliteten vid astma, gör studierna svårbedömda.

En fördel med mannitolprovokation gentemot andra indirekta provokationstest (ansträngningsprovokation och torrluftsprovokation) kan vara att det inte kräver specifik utrustning och därmed är lättare att använda i primärvården.

Mannitolprovokation är tillsammans med isokapnisk torrluftsprovokation, ansträngningsprovokation och metakolinprovokation godkänt för påvisande av ansträngningsutlösta astmabesvär eller bronkobstruktion (EIB) i anslutning till mästerskap enligt internationella olympiska kommittén.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid misstänkt astma har mannitolprovokation

  • en sensitivitet på 8–92 procent och en specificitet på 59–98 procent (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ett positivt prediktivt värde på 79–91 procent och ett negativt prediktivt värde på 48–91 procent (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Hosta är den vanligaste rapporterade biverkan, men inga allvarliga reaktioner eller kraftig bronkobstruktion har observerats i anslutning till provokation.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 3 studier som inkluderande totalt 423 personer med tidigare eller misstänkt ansträngningsutlöst bronkobstruktivitet sammanfattade i 1 systematisk översikt [1] med sökningar fram till 2009. Referenstesten i alla studier följde ATS-rekommendationer. Risk för spektrum bias (2 av studierna inkluderar frivilliga försökspersoner med historik av ansträngningsutlöst bronkobstruktion) och avsaknad av blindade resultat från referenstest anges som studiernas största svagheter. Ytterligare 12 studier (prospektiva tvärsnittstudier och RCT) sammanfattade i 3 översikter och två originalartiklar [2-6] ingår i underlaget. I studierna ingår både barn och vuxna (inga skillnader redovisas).

Saknas någon information i studierna?

Information om könsfördelning och förhållanden mellan ingående provokationstest saknas i några av studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Dryden, DM, Spooner, CH, Stickland, MK, Vandermeer, B, Tjosvold, L, Bialy, L, et al. Exercise-induced bronchoconstriction and asthma. Evid Rep Technol Assess (Full Rep). 2010; (189):1-154, v-vi.
  2. Anderson, SD, Brannan, JD. Bronchial provocation testing: the future. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2011; 11(1):46-52.
  3. Brannan, JD, Anderson, SD, Perry, CP, Freed-Martens, R, Lassig, AR, Charlton, B. The safety and efficacy of inhaled dry powder mannitol as a bronchial provocation test for airway hyperresponsiveness: a phase 3 comparison study with hypertonic (4.5%) saline. Respir Res. 2005; 6:144.
  4. Holzer, K, Anderson, SD, Chan, HK, Douglass, J. Mannitol as a challenge test to identify exercise-induced bronchoconstriction in elite athletes. Am J Respir Crit Care Med. 2003; 167(4):534-7.
  5. Porsbjerg, C, Backer, V, Joos, G, Kerstjens, HA, Rodriguez-Roisin, R. Current and future use of the mannitol bronchial challenge in everyday clinical practice. Clin Respir J. 2009; 3(4):189-97.
  6. Sverrild, A, Porsbjerg, C, Backer, V. The use of inhaled mannitol in the diagnosis and management of asthma. Expert Opin Pharmacother. 2012; 13(1):115-23.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Diagnostik och utredning