Misstänkt astma

  • Tillstånd: Misstänkt astma
  • Åtgärd: Indirekt provokationstest, torrluft

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har en begränsad förmåga att påvisa och utesluta astma. Åtgärden är mer besvärlig för patienten att utföra än vad mannitolprovokation är.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom med ökad känslighet i luftvägarna och varierande symtom såsom väsande andning, andfåddhet, tryck över bröstet och hosta. Ansträngningsutlösta besvär är ofta de första symtom som presenterar sig och ofta de sista som försvinner. I många fall är diagnosen inte svår att ställa men framför allt vid ansträngningsutlösta besvär och diffusa symtom behövs hjälpmedel för att ställa korrekt diagnos.

Torrluftsprovokation tillhör de indirekta bronkialprovokationerna. I dessa test leder stimulering av bronkialslemhinnan till påverkan på inflammatoriska celler och aktiverade epitelceller. Dessa celler frisätter i sin tur olika mediatorer som ger upphov till bronkobstruktion. För att testet ska bli positivt krävs inflammation närvarande liksom en glatt muskulatur som är mottaglig för stimulering. De indirekta testen är till skillnad från de direkta testen negativa vid kronisk luftvägsobstruktion i frånvaro av inflammation.

Avsaknaden av ett referenstest som är ”golden standard” vid astmadiagnostik leder till svårigheter vid bedömning av studier av de olika provokationstesten. Ofta används läkardiagnostiserad astma vilket är subjektivt och medför skiftande kriterier för astmadiagnos. Frånsett mannitolprovokation så är de olika indirekta och direkta provokationstesten inte utförda på samma sätt (standardiserade) och gränsvärdena för positiva test är i många fall olika. Populationerna i studierna är också varierande; det kan röra sig om befolkningsundersökningar, personer som söker för luftvägsbesvär eller ansträngningsutlösta andningsbesvär men också redan diagnostiserade astmatiker. Detta, tillsammans med den intraindividuella variabiliteten vid astma, gör studierna svårbedömda.

Isokapnisk torrluftprovokation är tillsammans med ansträngningsprovokation, mannitolprovokation och metakolinprovokation godkänt för påvisande av ansträngningsutlösta astmabesvär eller bronkobstruktion (EIB) i anslutning till mästerskap enligt internationella olympiska kommittén (IOC). Den medicinska kommittén hos IOC har bedömt att isokapnisk torrluftprovokation är den optimala provokationen för att framkalla astma och ansträngningsutlöst bronkobstruktion.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid misstänkt astma

  • har torrluftsprovokation en sensitivitet på 25–90 procent och en specificitet på 0–71 procent för att upptäcka ansträngningsutlöst bronkobstruktivitetet (begränsat vetenskapligt underlag)
  • är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att kunna bedöma positivt och negativt prediktivt värde för torrluftsprovokation.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Kraftiga reaktioner på med bronkobstruktion har beskrivits.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 7 studier i 1 systematisk översikt av Dryden et al. [1] med 138 deltagare samt 1 diagnostic accuracy-studie av Rundell et al. [2] med 38 deltagare. Varierande inklusionskriterier, referenstest och utförande av indextest mellan testen. I studierna ingår både barn och vuxna (inga skillnader redovisas).

Saknas någon information i studierna?

Fullständig information avseende studiepopulation saknas.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Dryden, DM, Spooner, CH, Stickland, MK, Vandermeer, B, Tjosvold, L, Bialy, L, et al. Exercise-induced bronchoconstriction and asthma. Evid Rep Technol Assess (Full Rep). 2010; (189):1-154, v-vi.
  2. Rundell, KW, Anderson, SD, Spiering, BA, Judelson, DA. Field exercise vs laboratory eucapnic voluntary hyperventilation to identify airway hyperresponsiveness in elite cold weather athletes. Chest; 2004. p. 909-15.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Diagnostik och utredning