Misstänkt astma, vuxna och barn ≥ 6 år

  • Tillstånd: Misstänkt astma, vuxna och barn ≥ 6 år
  • Åtgärd: Dynamisk spirometri med reversibilitetstest i diagnostiskt syfte

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden bekräftar diagnos om reversibilitet påvisas. Negativt testresultat utesluter inte astma. Åtgärden är viktig för att utvärdera lungfunktion och differentialdiagnoser.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Vid ett reversibilitetstest undersöker man om sammandragningen av den glatta muskulaturen i luftvägarna går att reversera med luftrörsvidgande läkemedel. Reversibilitetstestet är, liksom PEF-variabilitetsmätning och bronkialprovokationer, ett sätt att upptäcka astma.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid misstänkt astma uppvisar positivt reversibilitetstest (FEV1-ökning med ≥ 10–15 procent) i diagnostiskt syfte

  • hög specificitet på 90–100 procent, men låg sensitivitet på 6–35 procent i förhållande till kliniskt ställd astmadiagnos (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ett positivt prediktivt värde på 16–100 procent och ett negativt prediktivt värde på 16–48 procent (begränsat vetenskapligt underlag).

Kommentar: I flera av de inkluderade studierna har slutsatsen dragits att reversibilitetstest har sämre diagnostiska egenskaper än bronkialprovokationer.

En subgruppsanalys visar att metoden fungerar bättre hos barn med FEV1 < 80 procent (specificitet på 87 procent och sensitivitet på 88 procent vid ett tröskelvärde på 11 procents förbättring i FEV1). Även om ett tröskelvärde på 12 procent för signifikant reversibilitet ifrågasätts i studien så rekommenderas inte ett sänkt tröskelvärde eftersom man då närmar sig metodens variation vid upprepade mätningar [1].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Den diagnostiska nyttan av reversibilitetstest för astmadiagnos bland individer med astmasymtom har här utvärderats i 4 studier. I en studie uppvisar reversibilitetstest en hög specificitet [2], men frånvaron av ett positivt svar på bronkdilaterande kan inte utesluta astma. Eftersom andelen personer som påvisar positivt reversibilitetstest bland dem som fick en astmadiagnos kunde vara så lågt som 3 av 50 individer finns ett behov av att även använda bronkialprovokation (till exempel metakolinprovokation där 41 av 50 astmatiker påvisade bronkiell hyperreaktivitet). Aspekten angående reversibilitetstestets begränsning betonas också i en annan studie där reversibilitetstest hade en sensitivitet på cirka 30 procent [3], men denna studie inkluderade även individer som hade astmabehandling. Ett antal populationsbaserade studier har studerat värdet av reversibilitetstest för att ställa astmadiagnos i en subpopulation med astmasymtom, och i en studie där värdet av reversibilitetstest undersökts rapporterades att sensitiviteten för metoden är väldigt låg [4]. I en studie på barn med astma med påvisad bronkiell reaktivitet mot metakolin, ifrågasattes tröskelvärdet på 12 procent för reversibilitet på grund av den låga sensitiviteten. Ändå rekommenderades inte användning av lägre tröskelvärden eftersom man då närmar sig metodens variabilitet. Det noterades även att det diagnostiska värdet ökar kraftigt då enbart barn med ett utgångsvärde på FEV1 < 80 procent av förväntat värde inkluderades. Då var 11 procents förbättring i FEV1 det optimala tröskelvärdet [1]. Sammanfattningsvis, reversibilitetstest är ett specifikt test för att upptäcka astma, men har en mycket låg sensitivitet i de granskade studierna.

Saknas någon information i studierna?

Inga konfidensinterval angivna för sensitivitet och specificitet.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Tse, SM, Gold, DR, Sordillo, JE, Hoffman, EB, Gillman, MW, Rifas-Shiman, SL, et al. Diagnostic accuracy of the bronchodilator response in children. J Allergy Clin Immunol. 2013; 132(3):554-9.e5.
  2. Goldstein, MF, Veza, BA, Dunsky, EH, Dvorin, DJ, Belecanech, GA, Haralabatos, IC. Comparisons of peak diurnal expiratory flow variation, postbronchodilator FEV(1) responses, and methacholine inhalation challenges in the evaluation of suspected asthma. Chest. 2001; 119(4):1001-10.
  3. Yurdakul, AS, Dursun, B, Canbakan, S, Cakaloglu, A, Capan, N. The assessment of validity of different asthma diagnostic tools in adults. J Asthma. 2005; 42(10):843-6.
  4. Ulrik, CS, Postma, DS, Backer, V. Recognition of asthma in adolescents and young adults: which objective measure is best? J Asthma. 2005; 42(7):549-54.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Diagnostik och utredning