Misstänkt astma, ansträngningsutlöst utan effekt av standardbehandling, ungdomar och unga vuxna

  • Tillstånd: Misstänkt astma, ansträngningsutlöst utan effekt av standardbehandling, ungdomar och unga vuxna
  • Åtgärd: Bedömning av misstänkt laryngeal obstruktion som differentialdiagnos

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Laryngeal obstruktion är en vanlig differentialdiagnos.

Kommentar: Korrekt diagnostik leder till förbättrad patientförståelse och utsättande av onödig medicinering.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Laryngeal obstruktion kan finnas utan astma eller med samtidig astma. Tillståndet är svåra ansträngningsutlösta astmasymtom med otillfredsställande svar på högdosbehandling med kombination av inhalationssteroid och långverkande bronkdilaterare. Åtgärden är att hitta en differentialdiagnos som kan vara en delförklaring i terapiresistensen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

I en slumpmässigt vald ungdomspopulation påvisar utredning för laryngeal obstruktion med CLE- (continous laryngoscopi exercise) och metakolintest

  • en minsta möjlig prevalens av ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion på 7,5 procent (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en minsta möjlig prevalens av bronkiell hyperreaktivitet på 4,1 procent (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en 38 procents samsjuklighet av ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion hos individer med bronkiell hyperreaktivitet (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma nyttan av symtomskattning med frågeformulär vid laryngeal obstruktion.

Fynden är av stor klinisk relevans eftersom de indikerar att det finns en risk för överbehandling med astmamediciner där effekten i ett stort antal fall kan förväntas utebli.

Prevalensen för ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion bör rimligtvis vara högre eftersom man bara utgått från det antal individer som diagnostiserades med CLE.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Undersökning med metakolintest och ansträngningstest i kombination med laryngoskopi är välbeprövade metoder och bedöms ej ha några kvarstående biverkningar eller effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Den inledande litteratursökningen identifierade inga studier som utvärderade nyttan av utredning för laryngeal obstruktion hos personer med svårbehandlad astma. Vid en ny sökning identifierades 1 populationsbaserad studie med 566 ungdomar i åldern 14–24 år som hade syftet att beräkna prevalensen av laryngeal obstruktion [1]. Av de 556 undersöktes 150 med metakolintest och av dessa gjorde 98 stycken även CLE. De besvarade också ett frågeformulär vid tre tillfällen. Bortfallet var stort och den beskrivna prevalensen utrycks därför som minsta möjlig.

En uppdaterad litteratursökning har gjorts 2015-02-11. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan [2].

Saknas någon information i studierna?

Bortfallet är stort och fler individer med ansträngningsutlösta symtom tackade ja till att delta i de kommande undersökningarna vilket innebär en snedfördelning från början. En nackdel är att det frågeformulär som användes inte är validerat.

Hälsoekonomisk bedömning

Kostnadseffektkvot är inte ett tillämpbart mått. Kostnadsbesparingen av åtgärden beror på hur länge en patient med laryngeal obstruktion annars skulle ha behandlats.

Referenser

  1. Christensen, PM, Thomsen, SF, Rasmussen, N, Backer, V. Exercise-induced laryngeal obstructions: prevalence and symptoms in the general public. Eur Arch Otorhinolaryngol. 2011; 268(9):1313-9.
  2. Johansson, H, Norlander, K, Berglund, L, Janson, C, Malinovschi, A, Nordvall, L, et al. Prevalence of exercise-induced bronchoconstriction and exercise-induced laryngeal obstruction in a general adolescent population. Thorax. 2015; 70(1):57-63.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Diagnostik och utredning