KOL

  • Tillstånd: KOL
  • Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, individuellt eller i grupp

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden medför förbättrad livskvalitet, minskad dyspné, minskat antal sjukhusvistelser och exacerbationer samt minskad mortalitet till en låg till måttlig kostnad.

Kommentar: Det går inte att särskilja effekterna av att ge patientutbildning i grupp eller individuellt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

KOL är ett allvarligt hälsoproblem och för den enskilde patienten medför sjukdomen stor sjuklighet med andnöd, allvarliga försämringsperioder och svårigheter att klara sitt dagliga liv. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med patientutbildning är centrala för att hjälpa personer med KOL att hantera sina symtom och sin sjukdom. Det är många olika områden som berörs vid patientutbildningen; kunskap om egenvård i KOL, kostråd, ångest- och stresshantering, energibesparande tekniker, rökslutarstöd, exacerbations-hantering samt fysisk aktivitet eller träning. Utifrån svårighetsgrad och vid olika skeenden av sjukdomen kan utbildningen behandla olika områden.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL ger patientutbildning i kombination med stöd till egenvård jämfört med sedvanlig vård

  • förbättrad livskvalitet (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • minskad dyspné (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ökad fysisk kapacitet (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ökad kunskap om KOL, egenvårdsförmåga och förbättrad förmåga till aktiviteter i dagliga livet (begränsat vetenskapligt underlag)
  • minskning av antalet sjukhusvistelser och antalet exacerbationer men ingen skillnad i antal akutbesök (begränsat vetenskapligt underlag)
  • minskad mortalitet (begränsat vetenskapligt underlag).

Effekterna är kliniskt relevanta men mätmetoderna kan ifrågasättas eftersom studierna är heterogena när det gäller undervisning i grupp eller individuellt och detsamma gäller rehabiliteringsprogrammens längd samt innehåll. De enskilda studierna är ofta byggda på ett litet patientunderlag vilket också kan göra att effekterna blir små eller inga alls. Effekterna håller i sig ungefär ett år men återgår allt som oftast till baslinjevärden efter ytterligare ett år. Behov finns av uppföljande åtgärder för att effekterna ska kunna upprätthållas.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter

Vilka studier ingår i granskningen?

Studier som ej har beskrivit patientutbildningen i KOL-rehabiliteringsprogrammet har exkluderats.

I granskningen ingår 6 studier [1-6], varav 2 systematiska översikter [4, 6] och 4 randomiserade kontrollerade studier [1-3, 5]. Slutsatserna baseras på 7 723 personer för livskvalitet, 6 453 personer för dyspné, 6 453 personer för fysisk kapacitet, 693 personer för kunskap, 7 044 personer för sjukvårdskonsumtion på grund av exacerbationer och 6 612 personer för mortalitet.

Interventionsgrupperna fick patientundervisning innehållande egenvård med läkemedelshantering, aktiviteter i dagliga livet (ADL) och kunskap om KOL, fysisk träning, kostråd, exacerbationshantering, energibesparande tekniker, ångest- och stresshantering samt rökstopp. Yrkesprofessioner som ingick var olika beskrivna i de olika studierna, ibland inte alls. Programmens innehåll och längd var olika. Gällande fysisk kapacitet ingick fysisk aktivitet eller träning i alla jämförande studier. I underlaget ingår endast en studie som jämför fysisk aktivitet med fysisk aktivitet och patientutbildning; där påvisas inte någon skillnad mellan grupperna.

Saknas någon information i studierna?

Det går inte att separera patientutbildning i grupp eller individuell utbildning eftersom de systematiska översikterna har inkluderat båda utbildningsformerna för metaanalyser. Enligt uppgift finns för få studier för att kunna göra den distinktionen.

Hälsoekonomisk bedömning

Patientutbildning innebär en låg till måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med sedvanlig vård (skattning).

Referenser

  1. Bischoff, EW, Akkermans, R, Bourbeau, J, van Weel, C, Vercoulen, JH, Schermer, TR. Comprehensive self management and routine monitoring in chronic obstructive pulmonary disease patients in general practice: randomised controlled trial. BMJ. 2012; 345:e7642.
  2. Blackstock, FC, Webster, KE, McDonald, CF, Hill, CJ. Comparable improvements achieved in chronic obstructive pulmonary disease through pulmonary rehabilitation with and without a structured educational intervention: A randomized controlled trial. Respirology (Carlton, Vic); 2014. p. 193-202.
  3. Fan, VS, Gaziano, JM, Lew, R, Bourbeau, J, Adams, SG, Leatherman, S, et al. A comprehensive care management program to prevent chronic obstructive pulmonary disease hospitalizations: a randomized, controlled trial. Ann Intern Med. 2012; 156(10):673-83.
  4. Kruis, AL, Smidt, N, Assendelft, WJ, Gussekloo, J, Boland, MR, Rutten-van Molken, M, et al. Integrated disease management interventions for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2013; 10:Cd009437.
  5. Uijen, AA, Bischoff, EW, Schellevis, FG, Bor, HH, van den Bosch, WJ, Schers, HJ. Continuity in different care modes and its relationship to quality of life: a randomised controlled trial in patients with COPD. Br J Gen Pract. 2012; 62(599):e422-8.
  6. Zwerink, M, Brusse-Keizer, M, van der Valk, PD, Zielhuis, GA, Monninkhof, EM, van der Palen, J, et al. Self management for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2014; 3:Cd002990.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL