KOL, utan underhållsbehandling

  • Tillstånd: KOL, utan underhållsbehandling
  • Åtgärd: Återbesök vid behov med bedömning av symtom och fysisk aktivitet

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling och ta ställning till eventuell behandling vid ett tillstånd med måttlig svårighetsgrad.

Kommentar: Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

För att följa sjukdomsutvecklingen vid KOL är uppföljning genom återbesök centralt. Syftet med granskningen är att undersöka hur ofta återbesök bör genomföras och vad de ska innehålla.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL utan underhållsbehandling ger återbesök vid behov patienten en ökad möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom som leder till minskade symtom och färre försämringsskov (konsensus).

Återbesöket bör innehålla följande:

anamnes avseende

  • rökstatus
  • försämringsskov
  • symtom mätt med validerat instrument
  • patientspecifik fysisk aktivitet (frågor om patientens träning och vardagsmotion)
  • uppföljning av skriftlig behandlingsplan

undersökningar

  • längd/vikt (BMI)
  • inhalationsteknik
  • saturation.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Den inledande litteratursökningen identifierade inga systematiska översikter eller randomiserade kontrollerade studier som kunde användas som underlag till evidensgraderade slutsatser avseende återbesök hos personer med KOL. Eftersom det bedömdes som mycket angeläget att få fram rekommendationer om frekvensen av återbesök och vad återbesöken ska innehålla tog projektledningen beslut om att genomföra en konsensusprocess för att få fram rekommendationer baserade på beprövad erfarenhet.

För att få fram ett underlag inför konsensusprocessen genomfördes en litteratursökning med syftet att fånga upp nationella och internationella riktlinjer inom området. Vedertagna dokument från Sverige och engelskspråkiga områden inkluderades samt välkända internationella dokument. I denna översikt har nationella, internationella (ATS/ERS och GOLD) samt ett internationellt primärvårdsdokument inkluderas [1-8]. Sammanfattningsvis bygger samtliga riktlinjer på konsensus och det saknas studier inom området. Genomgående rekommenderas uppföljning, men i ett flertal riktlinjer preciseras varken frekvens av uppföljning eller frekvens av uppföljning i relation till svårighetsgrad av sjukdom. Av de internationella riktlinjerna innehåller NICE-riktlinjerna de mest väldefinierade rekommendationerna och preciserar uppföljning i relation till svårighetsgrad. Bland de svenska rekommendationerna är Läkemedelsverkets dokument från 2009 det som är mest detaljrikt med avseende på rekommendation angående uppföljningsfrekvens i relation till svårighetsgrad av sjukdom.

En konsensuspanel fick ta ställning till påståendet ”Vid KOL utan underhållsbehandling ger återbesök vid behov patienten en ökad möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom som leder till minskade symtom och färre försämringsskov”. Konsensus uppnåddes.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. National Clinical Guideline Centre (NICE). Chronic obstructive pulmonary disease: management of chronic obstructive pulmonary disease in adults in primary and secondary care 2010:
  2. Abramson, MJ, Crockett, AJ, Frith, PA, McDonald, CF. COPDX: an update of guidelines for the management of chronic obstructive pulmonary disease with a review of recent evidence. Med J Aust. 2006; 184(7):342-5.
  3. O'Donnell, DE, Hernandez, P, Kaplan, A, Aaron, S, Bourbeau, J, Marciniuk, D, et al. Canadian Thoracic Society recommendations for management of chronic obstructive pulmonary disease - 2008 update - highlights for primary care. Can Respir J. 2008; 15 Suppl A:1A-8A.
  4. Bellamy, D, Bouchard, J, Henrichsen, S, Johansson, G, Langhammer, A, Reid, J, et al. International Primary Care Respiratory Group (IPCRG) Guidelines: management of chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Prim Care Respir J. 2006; 15(1):48-57.
  5. Celli, BR, MacNee, W. Standards for the diagnosis and treatment of patients with COPD: a summary of the ATS/ERS position paper. Eur Respir J. 2004; 23(6):932-46.
  6. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD). Global Strategy for the Diagnosis, Management and Prevention of COPD. 2013.
  7. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 2009:(20)2
  8. Svensk Lungmedicinsk Förening. Vårdprogram för KOL version februari 2013.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Uppföljning och symtombedömning vid KOL