KOL, rökare

  • Tillstånd: KOL, rökare
  • Åtgärd: Rökstopp

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har stor effekt på lungfunktion. Åtgärden minskar risken för sjukhusinläggning och har en låg till måttlig kostnad per effekt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Närmare 10 procent av befolkningen beräknas ha KOL. Den största riskfaktorn för att utveckla sjukdomen är rökning. Olika metoder används för att uppmuntra till rökstopp. Effekten av de olika metoderna finns beskrivna i Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder. Syftet med den nu aktuella granskningen är att belysa hälsonyttan av att sluta röka för patienter med KOL.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL leder rökstopp till

  • en långsammare minskning av FEV1 över tid jämfört med inget rökstopp (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • minskad risk för sjukhusinläggning (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Nyttan av att sluta röka för personer med KOL har stor klinisk relevans. Effekten av att sluta röka tycks vara större hos kvinnor med KOL.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 2 systematiska översikter [1, 2]. Slutsatserna baseras på 28 720 personer för effektmått minskning av FEV1 ml per år, och 19 709 personer för effektmått sjukhusinläggning. Den aktuella interventionen bestod i detta fall av rökstopp jämfört mot icke rökstopp.

Saknas någon information i studierna?

De två systematiska översikterna saknade information om kriterier för exkludering av artiklar.

Hälsoekonomisk bedömning

Rökstopp är dominant alternativt medför låg till måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med inget rökstopp (god evidens).

Referenser

  1. Willemse, BW, Postma, DS, Timens, W, ten Hacken, NH. The impact of smoking cessation on respiratory symptoms, lung function, airway hyperresponsiveness and inflammation. Eur Respir J. 2004; 23(3):464-76.
  2. Godtfredsen, NS, Lam, TH, Hansel, TT, Leon, ME, Gray, N, Dresler, C, et al. COPD-related morbidity and mortality after smoking cessation: status of the evidence. Eur Respir J. 2008; 32(4):844-53.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL