KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, stabilt skede, misstänkt eller verifierad nedsatt fysisk kapacitet

  • Tillstånd: KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, stabilt skede, misstänkt eller verifierad nedsatt fysisk kapacitet
  • Åtgärd: Mätning av fysisk kapacitet med sex minuters gångtest

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har god förmåga att förutsäga risk för mortalitet och exacerbationer samt är ett värdefullt test för att följa patientens fysiska kapacitet. Dessutom är åtgärden säker för patienten och enkel att utföra. Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Försämring vid KOL kännetecknas av successivt minskad fysisk kapacitet och funktionsförmåga. Sex minuters gångtest är ett kliniskt användbart test av fysisk kapacitet som kan ge vägledning för värdering av prognos och behov av insatser. Mätning eller screening av patient med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet görs med sex minuters gångtest (1 test). Utöver att identifiera personer som har behov av rehabiliteringsinsatser, kan testet även användas vid uppföljning för att följa patienters sjukdomsutveckling och utvärdera effekt av träningsinterventioner. För att följa patientens fysiska kapacitet med gångtest bör 2 test göras och den längsta gångsträckan användas.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL ger mätning av fysisk kapacitet med sex minuters gångtest

  • indikation på ökad risk för mortalitet vid ett tröskelvärde på 350 meters gångsträcka (begränsat vetenskapligt underlag)
  • indikation på ökad risk för exacerbationer med sjukhusinläggning vid ett tröskelvärde på 350 meters gångsträcka (begränsat vetenskapligt underlag).

Sex minuters gångtest är ett kliniskt användbart test. En gångsträcka kortare än 350 meter identifierar patienter med dålig prognos. Dessa patienter är i behov av närmare bedömning och insatser.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 2 observationsstudier omfattande 3 489 personer [1, 2]. En gångsträcka kortare än 350 meter ökar risken för mortalitet med 35 procent. För slutsatser om förutsäganden av exacerbationer med sjukhusinläggningar granskades 1 studie med 2 110 deltagare. En gångsträcka kortare än 350 meter ökar risken för sjukhusinläggning.

En uppdaterad litteratursökning har gjorts 2015-02-27. En systematisk översikt identifierades som i första hand behandlade tröskelvärden på gångsträcka för att predicera mortalitet. Det beräknade medelvärdet för samtliga redovisade studier ligger på 317 meter och stämmer överens med underlagets tröskelvärde på 350 meter, där syftet är att finna patienter med behov av ytterligare åtgärder. Socialstyrelsens bedömning är att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan [3].

Saknas någon information i studierna?

Ja. Djupare analys av ålderns betydelse för gångsträcka och risk för mortalitet behövs.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta till-stånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Cote, CG, Casanova, C, Marin, JM, Lopez, MV, Pinto-Plata, V, de Oca, MM, et al. Validation and comparison of reference equations for the 6-min walk distance test. Eur Respir J. 2008; 31(3):571-8.
  2. Spruit, MA, Polkey, MI, Celli, B, Edwards, LD, Watkins, ML, Pinto-Plata, V, et al. Predicting outcomes from 6-minute walk distance in chronic obstructive pulmonary disease. J Am Med Dir Assoc. 2012; 13(3):291-7.
  3. Singh, SJ, Puhan, MA, Andrianopoulos, V, Hernandes, NA, Mitchell, KE, Hill, CJ, et al. An official systematic review of the European Respiratory Society/American Thoracic Society: measurement properties of field walking tests in chronic respiratory disease. Eur Respir J. 2014; 44(6):1447-78.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Uppföljning och symtombedömning vid KOL