KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, exacerbation, dyspné med eller utan sekretproblem

  • Tillstånd: KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, exacerbation, dyspné med eller utan sekretproblem
  • Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure (PEP)

Innehåll


Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har en positiv effekt på sekretproblem vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Dessutom innebär åtgärden en liten kostnad. Det finns god klinisk erfarenhet av att åtgärden minskar risk för komplikationer och annan sjuklighet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

En nedsatt förmåga att tömma lungorna på luft och sekret i luftrören bidrar till försämrad andning vid KOL. Genom att, med läpparna eller ett hjälpmedel, sänka luftflödet på utandningen kan patienten bättre tömma lungorna på luft. Tekniken kallas Positive Expiratory Pressure (PEP) och används för att minska dyspné och för att lättare få upp sekret från luftrören.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde och exacerbation med dyspné eller sekretproblem ger träning med motstånd på utandning jämfört med ingen eller annan andningsträning

  • ökad mängd upphostat sekret i akut skede (begränsat vetenskapligt underlag).

Behandling med motstånd på utandning vid KOL-exacerbation kan bidra till ökad sekreteliminering i akut tillstånd.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 1 systematisk översikt [1]. Slutsatserna baseras på 27 personer för sekreteliminering. Interventionsgruppen använde sluten läppandning eller träningsredskap för att åstadkomma PEP-effekt medan kontrollgruppen inte använde något redskap för att åstadkomma PEP-effekt. Majoriteten av studierna genomförde andningsträningen från 5–30 minuter 2–3 gånger dagligen.

I samband med uppdatering av det vetenskapliga underlaget inför slutversion identifierades en ny randomiserad studie där motstånd på utandning utvärderades hos 90 individer med KOL-exacerbation. Tekniken minskade dyspné men ingen säkerställd effekt på sputum. Studien matchade inte frågeställningen eftersom både interventions- och kontrollgrupp erhöll fysisk träning som del av den sedvanliga vården [2].

Saknas någon information i studierna?

Studier som utvärderar effekter av PEP-tekniken är få och med små patientmaterial. De har i mycket liten omfattning primära utfallsmått som är patientrelaterade och använder olika utvärderingsmetoder vilket försvårar värderingen av effekten. Andningsteknikerna i andningsträningen är inte helt beskrivna och särskiljs inte alltid i studierna. Beskrivning av dosering, duration och intensitet i behandlingen är också otillräcklig.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta till-stånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Osadnik, CR, McDonald, CF, Jones, AP, Holland, AE. Airway clearance techniques for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 3:CD008328.
  2. Osadnik, CR, McDonald, CF, Miller, BR, Hill, CJ, Tarrant, B, Steward, R, et al. The effect of positive expiratory pressure (PEP) therapy on symptoms, quality of life and incidence of re-exacerbation in patients with acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease: a multicentre, randomised controlled trial. Thorax. 2014; 69(2):137-43.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL