KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet

  • Tillstånd: KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet
  • Åtgärd: Konditions- och styrketräning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har en positiv effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och dyspné vid ett tillstånd med stor svårighetsgrad. Dessutom innebär åtgärden en låg kostnad per effekt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Nedsatt fysisk kapacitet är vanligt förekommande hos patienter med KOL oavsett sjukdomsgrad. Den nedsatta fysiska kapaciteten medför såväl psykosociala som fysiska begränsningar i dagligt liv. Fysisk träning syftar till att förbättra den fysiska kapaciteten och minska konsekvenserna i dagligt liv.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid stabil KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, och nedsatt fysisk kapacitet ger konditions- och styrketräning jämfört med sedvanlig behandling

  • förbättrad hälsorelaterad livskvalitet och minskad självrapporterad dyspné, båda med stor klinisk relevans (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • minskad ångest och depression, med måttlig respektive stor klinisk relevans (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ökad submaximal fysisk kapacitet, i form av längre gångsträcka och större maximal kapacitet (begränsat vetenskapligt underlag)
  • minskad dyspné under dagliga aktiviteter efter armträning jämfört med andningsgymnastik, benträning eller generell träning (begränsat vetenskapligt underlag).

Konditions- och styrketräning hos patienter med stabil KOL (FEV1 < 80 procent av förväntat värde) leder till kliniskt relevant förbättring av hälsorelaterad livskvalitet och minskad dyspné mätt med sjukdomsspecifikt frågeformulär. Träningen leder även till minskad ångest och depression och den tenderar att leda till ökad fysisk kapacitet mätt som gångsträcka och arbetsförmåga (måttlig klinisk relevans). Tillägg av armträning tenderar att ge en större effekt på dyspné under dagliga aktiviteter. Det föreligger ingen skillnad i effekt om träningen genomförs kontinuerligt eller i intervallform.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekten av konditions- och styrketräning har utvärderats i 37 randomiserade kontrollerade studier som är sammanställda 2 systematiska översikter [1, 2]. Underlaget är kompletterat med ytterligare 2 systematiska översikter varav den ena utvärderar effekten av träning av övre extremiteter [3] och den andra jämför intervallträning med kontinuerlig träning [4], totalt ingår i båda översikterna 15 randomiserade kontrollerade studier. Slutsatserna baseras på 1 036 personer för hälsorelaterad livskvalitet, 669 personer för fysisk kapacitet, 312 personer för dyspné under dagliga aktiviteter, 441 personer för dyspné under intervention och 269 patienter för ångest och depression.

Samtliga interventionsgrupper tränade konditions- och styrketräning, 2–7 gånger per vecka under fyra veckor till tolv månader. Konditionsträningen omfattade träning på cykel eller gång på löpband, de flesta studier använde minst 60 procent av maximal arbetsförmåga som träningsintensitet. Styrketräning genomfördes som nedre eller övre extremitetsträning. Kontrollgrupperna erhöll ingen träning, utbildning, andningsgymnastik, styrketräning för nedre extremitetsträning [3] eller kontinuerlig konditionsträning [4] under samma tidsperiod som interventionsgrupperna.

Saknas någon information i studierna?

Information om publikations- och rapporteringsbias saknas ofta. Dyspné har rapporterats som del i livskvalitetsinstrument i ett stort antal studier, endast ett fåtal studier har haft dyspné som enskilt utfallsmått.

Hälsoekonomisk bedömning

Konditions- och styrketräning förväntas innebära en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med sedvanlig behandling (skattning).

Referenser

  1. Coventry, PA, Hind, D. Comprehensive pulmonary rehabilitation for anxiety and depression in adults with chronic obstructive pulmonary disease: Systematic review and meta-analysis. J Psychosom Res. 2007; 63(5):551-65.
  2. Lacasse, Y, Goldstein, R, Lasserson, TJ, Martin, S. Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2006; (4):CD003793.
  3. Pan, L, Guo, YZ, Yan, JH, Zhang, WX, Sun, J, Li, BW. Does upper extremity exercise improve dyspnea in patients with COPD? A meta-analysis. Respir Med. 2012; 106(11):1517-25.
  4. Zainuldin, R, Mackey, MG, Alison, JA. Optimal intensity and type of leg exercise training for people with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011; (11):CD008008.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL