KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, stabilt skede, genomförd period av konditions- och styrketräning

  • Tillstånd: KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, stabilt skede, genomförd period av konditions- och styrketräning
  • Åtgärd: Ledarstyrd träning för bibehållande av fysisk kapacitet

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har enbart en övergående positiv effekt på fysisk förmåga.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Patienter med stabil KOL i stadium 2–4 (FEV1 < 80 procent av förväntat värde), som genomgått en period av konditions- och styrketräning, har ofta förbättrat sin livskvalitet och fysiska kapacitet. Det är dock svårt att bibehålla dessa effekter efter avslutad intervention.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid stabil KOL med FEV1 < 80 procent av förväntat värde och en genomförd period av konditions- och styrketräning, ger ledarledd konditions- och styrketräning i bibehållande syfte jämfört med ingen underhållsträning

  • ökad funktionell fysisk kapacitet efter sex månader. Effekten ses inte efter tolv månader (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • oförändrad livskvalitet vid sex och tolv månader (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Den ökade fysiska kapaciteten, mätt som gångsträcka, efter sex månaders intervention har en måttlig klinisk relevans. Effekten försvinner dock efter tolv månader. Nivån på livskvalitet påverkas inte av underhållsträning i syfte att bevara effekterna av en tidigare period med konditions- och styrketräning.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekten av underhållsträning hos personer med stabil KOL har utvärderats i 1 systematisk översikt som inkluderat 7 randomiserade kontrollerade studier [1]. Slutsatserna baseras på 336 patienter för hälsorelaterad livskvalitet vid sex månaders uppföljning och 416 patienter vid tolv månaders uppföljning. Slutsatserna baseras på 433 patienter för funktionell fysisk kapacitet vid sex månaders uppföljning och 385 patienter vid tolv månaders uppföljning.

Patienterna tränade mellan tre gånger per vecka till en gång per månad. Samtliga interventionsgrupper har tränat konditionsträning och i 4 av 7 studier genomfördes även styrketräning för övre och nedre extremiteter. Patienterna uppmuntrades till att genomföra hemträningsprogram. Telefonuppföljning genomfördes i två studier.

En uppdaterad litteratursökning har gjorts 2015-03-10. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan [2].

Saknas någon information i studierna?

Information om påverkan på dyspné finns inte.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta till-stånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Beauchamp, MK, Evans, R, Janaudis-Ferreira, T, Goldstein, RS, Brooks, D. Systematic review of supervised exercise programs after pulmonary rehabilitation in individuals with COPD. Chest. 2013; 144(4):1124-33.
  2. Zwerink, M, van der Palen, J, Kerstjens, HA, van der Valk, P, Brusse-Keizer, M, Zielhuis, G, et al. A community-based exercise programme in COPD self-management: two years follow-up of the COPE-II study. Respir Med. 2014; 108(10):1481-90.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL