KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, svag inandningsmuskulatur

  • Tillstånd: KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde, svag inandningsmuskulatur
  • Åtgärd: Inandningsmuskelträning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden förbättrar inandningsmuskelstyrkan men det saknas studier om åtgärdens effekt på KOL-relaterade effektmått. Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Nedsatt styrka i inandningsmuskulaturen har observerats hos patienter med KOL. Luftflödesmotståndet leder till ökande mängd outnyttjad luft i lungorna vilket ökar andningsarbetet. Genom inandningsmuskelträning kan man öka styrkan i andningsmuskulaturen, vilket skulle kunna leda till minskad dyspné, bättre livskvalitet och färre exacerbationer. Träningen utprovas individuellt och går ut på att öka flödesmotståndet och belastningen vid inandningsfasen med hjälp av olika träningsredskap.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL och FEV1 < 80 procent av förväntat värde med svag inandningsmuskulatur ger styrketräning av inandningsmusklerna, så kallad inandningsmuskelträning,

  • en förbättrad inandningsmuskelstyrka jämfört med ingen inandningsmuskelträning och fysisk träning (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma de patientrelaterade effektmåtten dyspné, livskvalitet och exacerbationer.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 1 systematisk översikt [1]. Slutsatsen baseras på 72 personer. Interventionsgruppen har tränat sin andningsmuskelstyrka eller uthållighet i 30–60 min, från daglig träning till träning tre gånger per vecka under fyra veckor till sex månader. Intensiteten har startat på en låg belastning, 10 procent av maximal förmåga, och har sedan under träningsperioden successivt ökat upp till 50 procent av maximal styrka. Kontrollgruppen fick ingen (eller ”sham”) inandningsmuskelträning samt fysisk träning i fyra veckor till sex månader.

Saknas någon information i studierna?

Viktiga patientrelaterade effektmått såsom dyspné, hälsorelaterad livskvalitet och exacerbationer saknas i studier på KOL-patienter med svag inandningsmuskulatur. Många olika utvärderingsinstrument används också varför det inte alltid går att göra metaanalyser i en systematisk översikt.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta till-stånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Gosselink, R, De Vos, J, van den Heuvel, SP, Segers, J, Decramer, M, Kwakkel, G. Impact of inspiratory muscle training in patients with COPD: what is the evidence? Eur Respir J. 2011; 37(2):416-25.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL