KOL, BMI < 22

  • Tillstånd: KOL, BMI < 22
  • Åtgärd: Nutritionsbehandling, näringsdryck

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har en positiv effekt på vikt, BMI och funktionell kapacitet vid ett tillstånd med stor svårighetsgrad.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Hos ungefär en tredjedel av patienterna med KOL förekommer ett body mass index (BMI) som är lägre än 22. Ju högre svårighetsgrad av sjukdomen patienten har desto allvarligare blir ett lågt BMI. Undernäring är vanligare hos patienter med emfysem än hos de med kronisk bronkit. Det är oklart om undernäringen är en orsak av sjukdomens försämring eller om det är en markör för sjukdomens progression. Studier har visat samband mellan underviktiga patienter med KOL och sämre lungfunktion, lägre träningskapacitet, sänkt nivå av hälsorelaterad livskvalitet och ökad dödlighet jämfört med patienter som är normalviktiga. Det är viktigt att följa personer med KOL över tid med avseende på BMI. Kostråd från en dietist kan motverka undernäring men vid lägre BMI-värden kan nutritionsbehandling med näringsdryck vara en viktig komponent för att hindra akut försämring. I granskningen har effekten av nutritionsbehandling med näringsdryck på KOL-patienter med lågt BMI utvärderats.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL och ett BMI lägre än 22 ger nutritionsbehandling med näringsdryck jämfört med placebo eller sedvanlig behandling

  • ökad vikt och BMI (starkt vetenskapligt underlag)
  • förbättrad kroppskonstitution (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ökad funktionell kapacitet (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ingen förbättring av livskvalitet (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen förbättring av lungfunktion (starkt vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av nutritionsbehandlingen på exacerbationer vid KOL och BMI mindre än 22.

Effekterna är kliniskt relevanta. Varaktigheten går ej att bedöma då uppföljningstiderna varierar mellan 3 veckor och 24 månader.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter. Förekomst av diarréer nämns i någon studie.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår sex studier, varav 2 är systematiska översikter [1, 2] och 4 är randomiserade kontrollerade studier [3-6]. Slutsatserna baseras på 30 personer för antal exacerbationer, 889 personer för kroppskonstitution, 1 313 personer för funktionell kapacitet, 1 134 personer för livskvalitet, 1 104 personer för lungfunktion samt 954 personer för vikt och BMI. Interventionsgrupperna fick kostråd och näringstillskott (näringsdryck) i minst två veckor, och kontrollgrupperna fick placebo eller sedvanlig behandling. En uppdaterad litteratursökning har gjorts 2015-03-17. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan [7, 8].

Saknas någon information i studierna?

I de aktuella studierna saknas information om överlevnad som effektmått vid nutritionsbehandling. Det finns dock refererat till samband mellan malnutrition och mortalitet i tidigare studier och Cochrane-rapporter, där ökad vikt och framför allt ökad fettfri massa index (FFMI) via nutritionsbehandling kan ge en ökad överlevnad. Det saknas studier som kan ligga till grund för evidensgraderade slutsatser om effekten av mat och kostråd vid KOL och lågt BMI.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta till-stånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Collins, PF, Elia, M, Stratton, RJ. Nutritional support and functional capacity in chronic obstructive pulmonary disease: A systematic review and meta-analysis. Respirology. 2013; 18(4):616-29.
  2. Ferreira, IM, Brooks, D, White, J, Goldstein, R. Nutritional supplementation for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 12:CD000998.
  3. Forli, L, Pedersen, JI, Bjortuft, O, Vatn, M, Boe, J. Dietary support to underweight patients with end-stage pulmonary disease assessed for lung transplantation. Respiration. 2001; 68(1):51-7.
  4. Planas, M, Alvarez, J, Garcia-Peris, PA, de la Cuerda, C, de Lucas, P, Castella, M, et al. Nutritional support and quality of life in stable chronic obstructive pulmonary disease (COPD) patients. Clin Nutr. 2005; 24(3):433-41.
  5. Schols, AM, Slangen, J, Volovics, L, Wouters, EF. Weight loss is a reversible factor in the prognosis of chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med. 1998; 157(6 Pt 1):1791-7.
  6. van Wetering, CR, Hoogendoorn, M, Broekhuizen, R, Geraerts-Keeris, GJ, De Munck, DR, Rutten-van Molken, MP, et al. Efficacy and costs of nutritional rehabilitation in muscle-wasted patients with chronic obstructive pulmonary disease in a community-based setting: a prespecified subgroup analysis of the INTERCOM trial. J Am Med Dir Assoc. 2010; 11(3):179-87.
  7. Raizada, N, Daga, MK, Kumar, N, Mathur, S. Nutritional intervention in stable COPD patients and its effect on anthropometry, pulmonary function, and health-related quality of life (HRQL). Journal, Indian Academy of Clinical Medicine; 2014. p. 100-5.
  8. Creutzberg, EC, Wouters, EF, Mostert, R, Weling-Scheepers, CA, Schols, AM. Efficacy of nutritional supplementation therapy in depleted patients with chronic obstructive pulmonary disease. Nutrition. 2003; 19(2):120-7.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL