KOL, ADL-problematik

  • Tillstånd: KOL, ADL-problematik
  • Åtgärd: Energibesparande tekniker

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad och åtgärden har positiva effekter på funktionell kapacitet och aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Patienter med KOL har en begränsad funktionell kapacitet som kan leda till försämrad funktionell förmåga. Det påverkar förmågan till ADL och därmed patientens oberoende i vardagen. Arbetsterapeutens roll är att bedöma och behandla de begränsningar i aktiviteter som förknippas med KOL för att maximera patientens förmåga att delta i ADL, fritid och yrkesinriktade sysselsättningar. Behandlingen sker med hjälp av energibesparande tekniker samt råd om lämpliga hjälpmedel.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL med ADL-problematik ger extra träning i energibesparande tekniker utöver sedvanlig vård eller KOL-rehabilitering

  • förbättring av funktionell kapacitet i form av längre gångsträcka på sex minuters gångtest (begränsat vetenskapligt underlag)
  • viss förbättrad förmåga till aktiviteter i dagliga livet med bättre resultat på ADL-test (begränsat vetenskapligt underlag).

Vid ADL-problematik är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma effekten av energibesparande tekniker på dyspné, trötthet och livskvalitet. Det går inte att bedöma om den förbättrade ADL-förmågan korrelerar till funktionell kapacitet, symtom och livskvalitet.

Effekten av ADL-träning på sex minuters gångsträcka kan ses som kliniskt relevant. Effektens varaktighet är inte bedömbar då uppföljning varierar mellan tre veckor och sex månader.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 2 studier, varav 1 randomiserad kontrollerad studie [1] och 1 kontrollerad studie [2]. Slutsatserna baseras på 103 personer för funktionell kapacitet, ADL samt dyspné och trötthet [1, 2]. För livskvalitet och för korrelationer mellan ADL, gångsträcka och livskvalitet baseras resultat på 32 personer [1]. Interventionsgruppen i båda studierna fick extra ADL-träning som förflyttning, att äta (inklusive att handla och laga mat), påklädning, bada och duscha, toalettbesök, städning, tvättning, sociala aktiviteter och arbete [1, 2]. I den ena studien fick deltagarna sedvanlig KOL-rehabilitering tillsammans med extra insats av arbetsterapeutens åtgärder [2]. Kontrollgruppen i en av studierna fick sedvanlig vård [1] och i den andra fick kontrollgruppen sedvanlig KOL-rehabilitering [2].

Saknas någon information i studierna?

Det finns mycket få studier som enbart visar effekten av ADL-träning vid KOL. Däremot finns många studier där ADL-träning ingår som en del av KOL-rehabilitering men då vet man inte om det är hela programmet som ger effekterna eller om det är just ADL-träningen. Därför har dessa studier valts bort.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta till-stånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Bendstrup, KE, Ingemann Jensen, J, Holm, S, Bengtsson, B. Out-patient rehabilitation improves activities of daily living, quality of life and exercise tolerance in chronic obstructive pulmonary disease. Eur Respir J. 1997; 10(12):2801-6.
  2. Lorenzi, CM, Cilione, C, Rizzardi, R, Furino, V, Bellantone, T, Lugli, D, et al. Occupational therapy and pulmonary rehabilitation of disabled COPD patients. Respiration. 2004; 71(3):246-51.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL