KOL

  • Tillstånd: KOL
  • Åtgärd: Interprofessionell samverkan

Innehåll


Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har stor patientnytta eftersom den leder till ökad livskvalitet, förbättrad fysisk kapacitet och minskad dyspné.

Kommentar: Organisatorisk insats.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

KOL-problematik rör huvudsakligen andningsvägarna men sjukdomen genererar en omfattande samsjuklighet med ett flertal symtom som ger fysiska och känslomässiga försämringar. Interprofessionella interventioner är relevanta eftersom det är många olika områden som berörs av patientutbildningen; kunskap om egenvård i KOL, kostråd, ångest- och stresshantering, energibesparande tekniker, rökslutarstöd samt fysisk aktivitet och träning. Interprofessionell samverkan kan bestå av sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter och kuratorer eller psykologer som arbetar tillsammans där var och en bidrar med sin specifika yrkeskunskap. Det är oftast sjuksköterskan som är gruppledare och samordnare av teamet. Utifrån svårighetsgrad på sjukdomen kan olika kombinationer förekomma. Vid lindrigare sjukdom kanske enbart sjuksköterska och fysioterapeut och vid svårare sjukdom kan det finnas behov av att alla deltar i teamet. Viktigt är att patienten själv ingår som en deltagare i den interprofessionella samverkan.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid KOL ger samverkan i interprofessionella team jämfört sedvanlig vård av enskilda vårdgivare

  • förbättrad livskvalitet (starkt vetenskapligt underlag)
  • ökad funktionell kapacitet (starkt vetenskapligt underlag)
  • minskad dyspné (starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen minskning av antalet exacerbationer eller sjukhusvård (starkt vetenskapligt underlag).

Effekterna ses som kliniskt relevanta och kvarstår i åtminstone 24 månader som var den längsta studielängden. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av interprofessionell samverkan på tillfredsställelsen med utförande av dagliga aktiviteter, mortalitet och sjukdomskunskap vid KOL.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 5 studier [1-5], varav 2 är systematiska översikter och 3 är randomiserade kontrollerade studier. Slutsatserna baseras på 8 324 personer för hälsorelaterad livskvalitet, 7 086 personer för funktionell kapacitet, 4 502 personer för dyspné och 4 350 personer för antalet exacerbationer och sjukhusvistelser.

I granskningen har endast de studier som definierat vilka yrkesprofessioner som deltagit i den interprofessionella samverkan tagits med. Interventionsgrupperna har fått patientutbildning som innefattar kunskap om KOL, kostråd, ångest- och stresshantering, energibesparande tekniker, rökslutarstöd samt fysisk aktivitet och träning. Den interprofessionella samverkan har inkluderat sjuksköterskor, läkare, dietister, kuratorer eller psykologer, arbetsterapeuter samt fysioterapeuter. Kontrollgrupperna har fått traditionell vård.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Interprofessionell samverkan innebär en måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med sedvanlig vård (viss evidens), men åtgärden behöver definieras tydligare för en exakt beräkning av kostnad.

Referenser

  1. Blackstock, FC, Webster, KE, McDonald, CF, Hill, CJ. Comparable improvements achieved in chronic obstructive pulmonary disease through pulmonary rehabilitation with and without a structured educational intervention: A randomized controlled trial. Respirology (Carlton, Vic); 2014. p. 193-202.
  2. Chavannes, NH, Grijsen, M, Akker, M, Schepers, H, Nijdam, M, Tiep, B, et al. Integrated disease management improves one-year quality of life in primary care COPD patients: a controlled clinical trial. Primary Care Respiratory Journal; 2009. p. 171-6.
  3. Kruis, AL, Boland, MR, Assendelft, WJ, Gussekloo, J, Tsiachristas, A, Stijnen, T, et al. Effectiveness of integrated disease management for primary care chronic obstructive pulmonary disease patients: results of cluster randomised trial. Bmj. 2014; 349:g5392.
  4. Kruis, AL, Smidt, N, Assendelft, WJ, Gussekloo, J, Boland, MR, Rutten-van Molken, M, et al. Integrated disease management interventions for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2013; 10:Cd009437.
  5. McCarthy, B, Casey, D, Devane, D, Murphy, K, Murphy, E, Lacasse, Y. Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2015; 2:CD003793.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid KOL