Astma, vuxna

  • Tillstånd: Astma, vuxna
  • Åtgärd: Uppföljning med NO-mätning

Innehåll


Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har en begränsad nytta som enskilt uppföljningsinstrument.

Kommentar: Kan tillsammans med andra åtgärder vara av värde som en del av uppföljningen vid astma.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Uppföljning med mätning av kväveoxid (NO-mätning) i utandningsluften för att styra behandling vid astma hos vuxna.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid astma hos vuxna ger uppföljning med NO-mätning

  • en minskning av totala antalet exacerbationer, risk ratio 0,58 (konfidensintervall 0,43–0,77) (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ingen minskning av antalet svåra exacerbationer, RR 0,90 (konfidensintervall 0,56–1,45) (begränsat vetenskapligt underlag).

Att förebygga försämringstillstånd av astma är ett relevant utfallsmått vid monitorering av astma och av stort kliniskt värde. Studierna och meta-analysen tyder på att det främst är antalet milda till måttliga exacerbationer som förebyggs, med ungefär 40 procent. Effektestimaten för reduktion av svåra exacerbationer var lägre och uppnådde inte statistisk signifikans. Livskvalitet var inte skattat i de aktuella studierna.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 1 systematisk översikt utförd på uppdrag av National Institute for Health Care Excellence i Storbritannien [1]. Slutsatserna baseras på 606 personer som randomiserats till antingen konventionell astmauppföljning eller uppföljning med hjälp av NO-mätning på utandningsluften. I interventionsgruppen följdes personer enbart med NO-mätning, och i kontrollgruppen med sedvanlig uppföljning baserad på förekomst av symtom och resultat av spirometri. Protokollen för uppföljning varierade mellan studierna, till exempel intervallen vid uppföljning, vilket med stor sannolikhet påverkar det prediktiva värdet.

Det diskuteras om denna typ av monitorering innebär att man ökar doseringen av inhalationssteroider. Diskussion har uppkommit eftersom vissa studier har visat på en ökad genomsnittlig dos av inhalationssteroider efter studieslut. Designen av de flesta av dessa studier som utvärderat värdet vid monitorering har i den matrisen man använt för uppföljning inte inneburit att man kunnat sänka steroiddoseringen. Den önskvärda effekten är naturligtvis att både underbehandling och överbehandling ska undvikas. Eftersom NO-halten i utandningsluft speglar inflammation i luftvägarna är denna effekt fullt tänkbar, men ännu ej fullt belyst.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas information om relativa effektmått. I vissa av de ingående studierna saknas rapportering om rökavanor och prevalens av atopi. Det vetenskapliga underlaget indikerar att NO-mätning har störst värde vid uppföljning av astma hos personer med allergisk astma som inte röker, men denna stratifiering saknas i de flest studier och kan därför inte utvärderas. Likaså har studierna inte tillåtit en granskning av värdet av att använda NO i kombination med andra instrument för uppföljning, vilket vore av stort intresse.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Harnan. S, Tappenden P, Essat M, al., E. Measurement of exhaled nitric oxide concentration in asthma: NIOX MINO, NIOX VERO and NObreath. Measuring fractional exhaled nitric oxide concentration in asthma: NIOX MINO, NIOX VERO and NObreath: National Institute for Health and Care Excellence (NICE),; 2014.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Uppföljning och symtombedömning vid astma