Astma, rinitsymtom, vuxna och barn ≥ 6 år

  • Tillstånd: Astma, rinitsymtom, vuxna och barn ≥ 6 år
  • Åtgärd: Leukotrienhämmare för astmakontroll

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har effekt på lungfunktion men det vetenskapliga underlaget är otillräckligt vad gäller effekt på astmakontroll.

Kommentar: Rinitbehandling ska alltid övervägas separat.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Patienter med astma har oftast samtidigt rinitbesvär vilket i sin tur kan försämra astma. Leukotrienhämmare har, förutom vid astma, visat sig vara effektiva även för allergisk rinit även om effekten är mindre uttalad jämfört med intranasala steroider. Det har varit svårt att förutse vilka patienter som får bästa effekten av behandlingen med leukotrienhämmare och med hänsyn till sambandet mellan astma och rinit finns anledning att studera om patienter med astma som har samtidigt rinit får bättre effekt av behandlingen jämfört med de utan rinitbesvär.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid astma med samtidiga rinitsymtom ger behandling med leukotrienhämmare

  • en signifikant bättre effekt på lungfunktion (morgon-PEF) jämfört med astmapatienter utan rinitsymtom (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av leukotrienhämmare på astmakontroll, vid-behovsmedicinering och antal astmafria dagar vid astma med samtidiga rinitsymtom.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Biverkningsprofilen av leukotrienhämmare är väletablerad. De vanligaste rapporterade biverkningarna under behandling med leukotrienhämmare är infektion, astma, nasofaryngit, huvudvärk samt illamående.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekten av behandling med leukotrienhämmare har utvärderats i 2 subgruppanalyser i 2 studier, 1 randomiserad kontrollerad studie och 1 open label-studie [1, 2].

Slutsatserna baseras på 889 personer för morgon-PEF, 2 032 personer för astmakontroll, 889 personer för vid-behovsmedicinering, 889 personer för astmafria dagar, 9 315 personer för lungfunktion och 1 622 personer för livskvalitet. I studie 1 fick interventionsgruppen montelukast (leukotrienhämmare) tillsammans med budesonid (inhalationssteroid) och kontrollgruppen fick placebo. I studie 2 fick interventionsgruppen montelukast som tillägg till inhalationssteroid eller kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare. Utvärdering efter tre, sex, nio och tolv månader.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas randomiserade studier som i förväg är designade för att svara på frågan om patienter med samtidig astma och rinit har bättre effekt av leukotrienhämmare än patienter med astma utan rinit.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Price, DB, Swern, A, Tozzi, CA, Philip, G, Polos, P. Effect of montelukast on lung function in asthma patients with allergic rhinitis: analysis from the COMPACT trial. Allergy. 2006; 61(6):737-42.
  2. Virchow, JC, Mehta, A, Ljungblad, L, Mitfessel, H. A subgroup analysis of the MONICA study: a 12-month, open-label study of add-on montelukast treatment in asthma patients. J Asthma. 2010; 47(9):986-93.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Läkemedelsbehandling vid astma