Astma, otillräcklig fysisk kapacitet

  • Tillstånd: Astma, otillräcklig fysisk kapacitet
  • Åtgärd: Konditions- och styrketräning

Innehåll


Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden leder till viss förbättring av livskvalitet och fysisk kapacitet vid ett tillstånd med måttlig svårighetsgrad.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Barn, vuxna och äldre med astma kan ha svårt att utföra fysiska aktiviteter på grund av till exempel låg fysisk kapacitet eller av rädsla för ansträngningsutlösta andningsbesvär vilket kan leda till både psykosociala begränsningar och försämrad fysisk hälsostatus. Fysisk träning syftar till att förbättra den fysiska kapaciteten och kan också ge förbättrat självförtroende. Många astmatiker rapporterar också att de upplever att deras sjukdomssymtom minskar vid ökad fysisk kapacitet.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos barn och vuxna personer med lindrig, måttlig eller svår astma ger konditionsträning (2–3 gånger per vecka i 6–16 veckor) jämfört med ingen träning

  • en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet direkt efter träning (begränsat vetenskapligt underlag)
  • minskade astmasymtom (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en förbättrad fysisk kapacitet (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en oförändrad lungfunktion (begränsat vetenskapligt underlag).

Hos medelålders och äldre med måttlig eller svår astma och en bestående luftvägsobstruktion leder övervakad konditionsträning i kombination med styrketräning 3 gånger per vecka under 6 veckor till:

  • en viss förbättring av skattad livskvalitet jämfört med ingen träning (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en oförändrad gångsträcka och muskelstyrka jämfört med ingen träning (begränsat vetenskapligt underlag).

Konditionsträning kombinerat med styrketräning förbättrar den hälsorelaterade livskvaliteten för äldre personer med astma och nedsatt luftvägsobstruktion. Effekten är kliniskt relevant och varaktig i upp till tre månader efter avslutad träningsperiod.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Eventuella ansträngningsutlösta symtom.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen av barn och vuxna ingår 2 systematiska översikter, 1 Cochrane-översikt med 21 studier (772 personer) och ytterligare 1 översikt som omfattande 67 studier (23 RCT, 17 CT, 27 NCT) och 2 059 personer med mild, måttlig eller svår astma [1, 2]. Träningen för barn med astma har omfattat övervakad träning 2–3 gånger per vecka och omfattat konditionsträning på en intensitetsnivå av 70–80 procent av maximal kapacitet i form av cykling, löpning och gymnastik. Träningen för vuxna med astma har omfattat övervakad träning 2–3 gånger per vecka och omfattat framför allt konditionsträning på en intensitetsnivå av cirka 70 procent av maximal kapacitet men även ibland kompletterat med styrkeövningar. Träningen har skett i form av gång eller löpning på löpband eller cykling.

I granskningen av äldre ingår 1 randomiserad kontrollerad studie [3]. Slutsatserna baseras på 35 personer (medelålder 68 år) med måttlig eller svår astma och manifest luftvägsobstruktion. Interventionsgruppen har tränat tre gånger per vecka under sex veckor under övervakning av fysioterapeut. Träningen omfattade 10 minuters uppvärmning med gång i lugnt tempo, 20 minuters gångträning på 80 procent av maximal kapacitet samt 45 minuters cirkelträning med en intensitet på 12–14 enligt Borgs RPE-skala (Ratings of perceived exertion, ansträngning). Cirkelträningen bestod av konditionsträning (cykling) och styrkeövningar för övre och nedre extremiteterna.

Saknas någon information i studierna?

Information om astmakontroll saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Carson, KV, Chandratilleke, MG, Picot, J, Brinn, MP, Esterman, AJ, Smith, BJ. Physical training for asthma. Cochrane Database Syst Rev. 2013; 9:CD001116.
  2. Eichenberger, PA, Diener, SN, Kofmehl, R, Spengler, CM. Effects of exercise training on airway hyperreactivity in asthma: a systematic review and meta-analysis. Sports Med. 2013; 43(11):1157-70.
  3. Turner, S, Eastwood, P, Cook, A, Jenkins, S. Improvements in symptoms and quality of life following exercise training in older adults with moderate/severe persistent asthma. Respiration. 2011; 81(4):302-10.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid astma