Astma, okontrollerad, vuxna

  • Tillstånd: Astma, okontrollerad, vuxna
  • Åtgärd: Uppföljning med bedömning av symtom och fysisk aktivitet, per telefon eller dator

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden innebär en liten förbättring av livskvalitet och symtom samt en minskad risk för sjukhusinläggning vid ett tillstånd med måttlig till stor svårighetsgrad.

Kommentar: Åtgärden är ett komplement till det fysiska återbesöket.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Astma är en luftvägssjukdom med inflammation som kan ge symtom såsom andnöd, hosta och pip. Behandling med läkemedel under lång tid är vanligt, samt uppföljning av symtom, lungfunktion med mera. Ett nytt sätt att göra uppföljningar är på distans så kallad ”telehealthcare”. Med detta menas vård och omsorg mellan patient och sjukvårdpersonal via kontakt på telefon, video-konferens, sms, e-post eller monitorering via internet och dator. I de flesta fall används olika former av telehealthcare som ett tillägg till den vanliga vården. Det vill säga patienten får först utbildning och uppföljning vid ett eller flera besök och erbjuds därefter olika former av distansuppföljning. I detta underlag utvärderas nyttan av uppföljning via olika former av telehealthcare i tillägg till sedvanlig vård.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid okontrollerad astma medför uppföljningskontakt med symtombedömning per telefon eller dator utöver sedvanlig vård och omsorg

  • en liten tilläggseffekt på livskvalitet och symtom (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en viss minskad risk för sjukhusinläggningar (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ingen skillnad i lungfunktion eller antal akutbesök (begränsat vetenskapligt underlag).

Flera studier rapporterar förbättringar i både kontroll- och interventionsgrupperna, men utan att dessa kan bedömas vara kliniskt relevanta. Det går inte att bedöma hur varaktiga effekterna är eftersom det finns få longitudinella studier, och den längsta uppföljningen är 30 månader.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 1 systematisk översikt bestående av 21 randomiserade kontrollerade studier (RCT) samt ytterligare 4 RCT [1-5]. Slutsatserna baseras på 3 733 personer för effektmått livskvalitet, 2 403 personer för effektmått symtom, 995 personer för effektmått lungfunktion, 1 036 personer för effektmått antal akutbesök och 916 personer för effektmått inläggning på sjukhus.

Kontrollgrupperna erhöll olika åtgärder i studierna. I den systematiska översikten och i 3 RCT erhöll kontrollgrupperna vanliga återbesök till vårdgivaren [2-5] och i 1 RCT erhöll kontrollgruppen längre och mer utförlig astmautbildning samt uppföljning på telefon [1]. Interventionsgrupperna erhöll åtgärder via olika typer av telehealthcare (telefon, video-konferens, sms, e-post eller monitorering via internet och dator). De vanligaste formerna av tilläggsuppföljning var med telefon, sms eller internet.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas fler studier inom området och det saknas longitudinella studier. I en del studier saknas beskrivning av vad som menas med uppföljning via vanliga återbesök. Det saknas studier som jämför traditionell vård och behandling med uppföljning via telehealthcare. Det saknas studier om effekt av telehealthcare på äldre personer (> 50 år) med astma. Begreppet telehealthcare har olika innebörd, det vill säga uppföljning kan ske på många olika sätt via telefon, internet, dator och dylikt, vilket gör det svårt att göra jämförelser mellan olika studier och insatser. En annan svårighet är att de studier som finns beskriver grad av sjukdom på olika sätt och i vissa fall är det oklart om astma är välkontrollerad eller inte, vilket gör det svårt att bedöma om effekterna skiljer sig åt beroende på svårighetsgrad av sjukdom och om astman är välkontrollerad eller inte. Information om uppföljning av fysisk aktivitet saknas i studierna. Ett problem är också att interventionsgruppen erhöll olika grad av basuppföljning innan de slumpades till tilläggsuppföljning på distans eller via vanliga läkarbesök.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Mancuso, CA, Peterson, MG, Gaeta, TJ, Fernandez, JL, Birkhahn, RH, Melniker, LA, et al. A randomized controlled trial of self-management education for asthma patients in the emergency department. Ann Emerg Med. 2011; 57(6):603-12.
  2. McLean, S, Chandler, D, Nurmatov, U, Liu, J, Pagliari, C, Car, J, et al. Telehealthcare for asthma: a Cochrane review. CMAJ. 2011; 183(11):E733-42.
  3. Rikkers-Mutsaerts, ER, Winters, AE, Bakker, MJ, van Stel, HF, van der Meer, V, de Jongste, JC, et al. Internet-based self-management compared with usual care in adolescents with asthma: a randomized controlled trial. Pediatr Pulmonol. 2012; 47(12):1170-9.
  4. van Gaalen, JL, Beerthuizen, T, van der Meer, V, van Reisen, P, Redelijkheid, GW, Snoeck-Stroband, JB, et al. Long-term outcomes of internet-based self-management support in adults with asthma: randomized controlled trial. J Med Internet Res. 2013; 15(9):e188.
  5. Xu, C, Jackson, M, Scuffham, PA, Wootton, R, Simpson, P, Whitty, J, et al. A randomized controlled trial of an interactive voice response telephone system and specialist nurse support for childhood asthma management. J Asthma. 2010; 47(7):768-73.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Uppföljning och symtombedömning vid astma