Astma, okontrollerad, med underhållsbehandling, vuxna

  • Tillstånd: Astma, okontrollerad, med underhållsbehandling, vuxna
  • Åtgärd: Uppföljning med spirometri en gång per år

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling och utvärdera behandlingseffekt vid ett tillstånd med måttlig till stor svårighetsgrad.

Kommentar: Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Medan spirometrins roll vid astmadiagnostik är väletablerad, är dess optimala roll vid uppföljning av astma mer oklar och under utredning och debatt. Upprepade mätningar av FEV1 är nödvändiga för att bedöma om lungfunktionen försämras, men det finns få publicerade studier som specifikt undersöker värdet av att rutinmässigt göra spirometriundersökningar på patienter med astma.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid okontrollerad astma med underhållsbehandling ger spirometri (pre och post bronkdilatation) en gång per år möjlighet att gradera sjukdomens svårighetsgrad, följa sjukdomsutveckling och utvärdera behandlingseffekt för att värdera astmakontroll (konsensus).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

En litteratursökning identifierade 2 randomiserade och kontrollerade studier i primärvården. I studien av Oei och medarbetare [1] utvärderades effekten av spirometri och medicinsk bedömning på astmakontroll (Asthma Control Test) under tolv månader på 195 patienter. Slutsatsen var att regelbunden uppföljning med spirometri och medicinsk bedömning var tredje månad var associerad med ökning av astmakontroll. Astmakontroll ökade i mindre grad hos de grupper som fått ”vård som vanligt” eller spirometri enbart före och efter studien. I studien av Abramson och medarbetare [2] var syftet att utvärdera effekten av spirometri och regelbunden medicinsk uppföljning på livskvalitet (SF-36) i 253 patienter som bedömdes ha astma eller KOL. Resultatet visade inga signifikanta skillnader vad gällde livskvalitet (SF-36) och inte heller angående symtom, akuta astmaförsämringar, behandlingsplaner, dagar de inte kunnat utföra vanliga aktiviteter samt sjukvårdsutnyttjande.

Eftersom studierna inte möjliggjorde evidensgraderade slutsatser om spirometrins nytta vid astmauppföljning beslutade projektledningen att ta fram rekommendationer baserade på beprövad erfarenhet genom ett systematiskt konsensusförfarande. En ny litteratursökning med syftet att fånga upp nationella och internationella riktlinjer på området genomfördes för att få fram ett underlag till konsensuspanelen. 7 riktlinjer identifierades och samtliga rekommenderar spirometri vid uppföljning av astma för att kunna värdera astmakontroll [3-9].

En konsensuspanel fick ta ställning till påståendet ”Vid okontrollerad astma med underhållsbehandling ger spirometri (pre och post bronkdilatation) en gång per år möjlighet att gradera sjukdomens svårighetsgrad, följa sjukdomsutveckling och utvärdera behandlingseffekt för att värdera astmakontroll”. Konsensus uppnåddes.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Oei, SM, Thien, FC, Schattner, RL, Sulaiman, ND, Birch, K, Simpson, P, et al. Effect of spirometry and medical review on asthma control in patients in general practice: a randomized controlled trial. Respirology. 2011; 16(5):803-10.
  2. Abramson, MJ, Schattner, RL, Sulaiman, ND, Birch, KE, Simpson, PP, Del Colle, EA, et al. Do spirometry and regular follow-up improve health outcomes in general practice patients with asthma or COPD? A cluster randomised controlled trial. Med J Aust. 2010; 193(2):104-9.
  3. British Guidelines on the Management of Asthma. Monitoring asthma in adults. 2012.
  4. Global Initiative for Asthma (GINA). Global Strategy for Asthma Management and Prevention. 2012.
  5. Lougheed, MD, Lemiere, C, Dell, SD, Ducharme, FM, Fitzgerald, JM, Leigh, R, et al. Canadian Thoracic Society Asthma Management Continuum--2010 Consensus Summary for children six years of age and over, and adults. Can Respir J. 2010; 17(1):15-24.
  6. National Asthma Council. Asthma Management Handbook. Australia Assessment of asthma in adults and adolescents. 2006.
  7. National Heart, L, and Blood Institute (NHLBI),. Expert Panel Report 3 (EPR3): Guidelines for the Diagnosis and Management of Asthma. Section 4, Managing Asthma Long Term—Youths ≥12 Years of Age and Adults. 2007.
  8. Reddel, HK, Taylor, DR, Bateman, ED, Boulet, LP, Boushey, HA, Busse, WW, et al. An official American Thoracic Society/European Respiratory Society statement: asthma control and exacerbations: standardizing endpoints for clinical asthma trials and clinical practice. Am J Respir Crit Care Med. 2009; 180(1):59-99.
  9. van der Molen, T, Ostrem, A, Stallberg, B, Ostergaard, MS, Singh, RB. International Primary Care Respiratory Group (IPCRG) Guidelines: management of asthma. Prim Care Respir J. 2006; 15(1):35-47.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Uppföljning och symtombedömning vid astma