Astma, läkemedelsbehandling, graviditet

  • Tillstånd: Astma, läkemedelsbehandling, graviditet
  • Åtgärd: Fortsatt läkemedelsbehandling under graviditet

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden leder till astmakontroll och medför en oförändrad risk för påverkan på fostret.

Kommentar: Behandling hos gravida kvinnor ger en ökad syretillförsel till fostret.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Läkemedelsbehandling med inhalationssteroid eller bronkdilaterare hos gravida kvinnor med astma.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Hos gravida kvinnor med astma medför aktiv läkemedelsbehandling

  • en minskad risk för prematur förlossning jämfört med icke-aktiv behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en oförändrad risk för preeklampsi och låg födelsevikt jämfört med icke-aktiv behandling (begränsat vetenskapligt underlag)
  • inte någon riskökning för medfödda missbildningar, dödfödsel eller sjukhusvård (begränsat vetenskapligt underlag).

De funna effekterna är kliniskt relevanta eftersom det fortfarande kan finnas en tveksamhet till att ge gravida kvinnor med astma en aktiv behandling.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 2 systematiska översikter, i sin tur baserade på 61 artiklar mellan åren 1975 (när inhalationssteroider introducerades) och 2012 [1, 2]. Översikterna omfattade mer än 1,6 miljoner barn födda av mödrar med eller utan astma där man aktivt tagit ställning till astmadiagnos. Slutsatserna baseras på de artiklar som uppfyller givna kvalitetsmått. Effektmåtten har varit avvikande händelser/missbildningar som rapporterats vid, eller upp till en månad efter, förlossningen.

En uppdaterad litteratursökning har gjorts 2015-03-19. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan [3].

Saknas någon information i studierna?

Publikationsbias beskrivs i båda studierna, däremot skulle mer information om övrig bias vara värdefull.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Murphy, VE, Namazy, JA, Powell, H, Schatz, M, Chambers, C, Attia, J, et al. A meta-analysis of adverse perinatal outcomes in women with asthma. BJOG. 2011; 118(11):1314-23.
  2. Murphy, VE, Wang, G, Namazy, JA, Powell, H, Gibson, PG, Chambers, C, et al. The risk of congenital malformations, perinatal mortality and neonatal hospitalisation among pregnant women with asthma: a systematic review and meta-analysis. BJOG. 2013; 120(7):812-22.
  3. Bain, E, Pierides, KL, Clifton, VL, Hodyl, NA, Stark, MJ, Crowther, CA, et al. Interventions for managing asthma in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2014; 10:CD010660.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Läkemedelsbehandling vid astma