Astma, exacerbation utan misstänkt bakteriell infektion

  • Tillstånd: Astma, exacerbation utan misstänkt bakteriell infektion
  • Åtgärd: Antibiotika

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden medför ökade biverkningar i form av illamående som inte vägs upp av att åtgärden har en positiv effekt på astmasymtom.

Kommentar: Åtgärden är olämplig med tanke på resistensutveckling.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Astma och förenade försämringsskov (exacerbationer) är ett vanligt sjukdomstillstånd i befolkningen och medför lidande, sjukskrivningar och hög läkemedelsförbrukning. Antibiotikabehandling i samband med försämringsskoven har diskuterats, särskilt som kolonisering eller infektion med mikrobiella agens som Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae associerats med bristande astmakontroll. Dessutom har moderna antibiotika tillhörande makrolidgruppen visat sig ha antiinflammatoriska egenskaper som inte är relaterade till den antimikrobiella effekten.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid astma hos vuxna med exacerbation utan misstanke om bakteriell infektion ger behandling med antibiotika jämfört med placebo

  • en förbättrad lungfunktion (begränsat vetenskapligt underlag)
  • minskade astmasymtom (begränsat vetenskapligt underlag)
  • mer illamående (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av antibiotikabehandling på lungfunktion, symtom och biverkningar hos barn med astma och exacerbation.

Effekten är kliniskt relevant men det saknas långtidsuppföljning och därmed uppgifter om hur varaktig effekten är.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Förekomsten av illamående var signifikant i en av de ovan refererade studierna [1]. Dessutom har, förutom risken för allergiska reaktioner, risk för hörselskada, kardiovaskulära biverkningar och bakteriell antibiotikaresistens tidigare observerats vid behandling med makrolidantibiotika.

Vilka studier ingår i granskningen?

I litteratursökningen identifierades inga systematiska översikter som går att evidensgranska och använda som underlag för slutsatser. I en äldre systematisk översikt från 2001 [2] kunde man inte göra några sammanvägda statistiska analyser eller dra några slutsatser från tillgänglig litteratur.

I granskningen ingår 1 studie som är en randomiserad, dubbelblind, kontrollerad studie på vuxna [1]. Slutsatserna i denna baseras på 278 personer för både lungfunktion, symtom och biverkningar. Interventionsgruppen behandlades med telitromycin, 400 mg två gånger dagligen, i tio dagar. Vad gäller barn baseras slutsatserna på 1 öppen, ej placebokontrollerad studie som omfattade 40 barn i åldern 6–14 år [3].

Saknas någon information i studierna?

Större studier, där deltagare är bättre karakteriserade vad gäller kolonisering eller infektion med mikrobiella agens i luftvägarna (i synnerhet avseende Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae), är önskvärda för att bättre finna subgrupper där intervention med antibiotika har signifikant effekt. Ytterligare studier är nödvändiga, särskilt avseende antibiotikans roll vid exacerbationer hos barn.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Johnston, SL, Blasi, F, Black, PN, Martin, RJ, Farrell, DJ, Nieman, RB. The effect of telithromycin in acute exacerbations of asthma. N Engl J Med. 2006; 354(15):1589-600.
  2. Graham, V, Lasserson, T, Rowe, BH. Antibiotics for acute asthma. Cochrane Database Syst Rev. 2001; (3):CD002741.
  3. Koutsoubari, I, Papaevangelou, V, Konstantinou, GN, Makrinioti, H, Xepapadaki, P, Kafetzis, D, et al. Effect of clarithromycin on acute asthma exacerbations in children: an open randomized study. Pediatr Allergy Immunol. 2012; 23(4):385-90.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Läkemedelsbehandling vid astma