Astma, barn, exponering för tobaksrök

  • Tillstånd: Astma, barn, exponering för tobaksrök
  • Åtgärd: Minskad (ingen) tobaksröksexponering i hemmet

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden minskar risken för nyinsjuknande i astma och ger minskat antal sjukhusinläggningar på grund av astma.

Kommentar: Föräldrar till barn med astma bör följaktligen erbjudas stöd att sluta röka.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Exponering för passiv tobaksrök kan ske både i hemmet, utomhus och på offentliga platser. Syftet med granskningen är att studera om minskad, alternativt avslutad, tobaksexponering minskar för risken att utveckla astma hos friska barn men även effekten på sjukhusinläggning och astmakontroll hos barn med astma.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Passiv exponering för tobaksrök under graviditet och uppväxt ökar insjuknandet i wheeze (astmasymtom hos barn) och astma hos barn och ungdomar med minst 20 procent (begränsat vetenskapligt underlag).

Vid astma hos barn ger avslutad exponering för tobaksrök jämfört med fortsatt exponering

  • minskat antal sjukhusinläggningar (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om avslutad exponering för tobaksrök i hemmet leder till mindre antal episoder av okontrollerad astma.

Kommentar: Effekten har stor klinisk relevans. De inkluderade studierna rör barn upp till 18 år.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 3 studier [1-3], varav 1 systematisk översikt (innehållande 79 observationsstudier), och 1 observationsstudie och 1 befolkningsstudie. Slutsatserna baseras på 290 personer (barn) för sjukhusinläggningar och episoder av okontrollrad astma samt 21 415 sjukhusinläggningar mellan januari 2000 och oktober 2009 i en befolkningsstudie från Skottland.

Eftersom de inkluderade studierna var observationsstudier samt en befolkningsstudie omfattades de ej av någon intervention. Faktorer som studerades var exponering för tobak och risk för insjuknade i astma eller wheeze samt astmasymtom och sjukhusinläggningar.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas studier på om passiv tobaksexponering i vuxen ålder ökar risken för insjuknande i astma samt om avbruten exponering för tobaksrök påverkar astmasymtom vid etablerad astma.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Burke, H, Leonardi-Bee, J, Hashim, A, Pine-Abata, H, Chen, Y, Cook, DG, et al. Prenatal and passive smoke exposure and incidence of asthma and wheeze: systematic review and meta-analysis. Pediatrics. 2012; 129(4):735-44.
  2. Gerald, LB, Gerald, JK, Gibson, L, Patel, K, Zhang, S, McClure, LA. Changes in environmental tobacco smoke exposure and asthma morbidity among urban school children. Chest. 2009; 135(4):911-6.
  3. Mackay, D, Haw, S, Ayres, JG, Fischbacher, C, Pell, JP. Smoke-free legislation and hospitalizations for childhood asthma. N Engl J Med. 2010; 363(12):1139-45.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid astma