Astma, ansträngningsutlösta andningsbesvär

  • Tillstånd: Astma, ansträngningsutlösta andningsbesvär
  • Åtgärd: Specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har god effekt på luftvägsobstruktion vilket leder till minskade ansträngningsutlösta andningsbesvär.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Barn och vuxna med astma kan ha svårt att utföra fysiska aktiviteter på grund av rädsla för ansträngningsutlösta andningsbesvär, vilket kan leda till både psykosociala begränsningar och försämrad fysisk hälsostatus. Specifika träningsråd syftar till att minska de ansträngningsutlösta besvären och förbättra den fysiska aktivitetsnivån och kapaciteten.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till måttlig svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

För barn och vuxna med astma och ansträngningsutlösta andningsbesvär

  • ger uppvärmning i intervallform en lägre grad av luftvägsobstruktion, mätt som en minskad sänkning av FEV1, jämfört med ingen uppvärmning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ger träning i inomhusbassäng en lägre grad av luftvägsobstruktion och en lägre risk att utveckla ansträngningsutlösta andningsbesvär jämfört med cykling eller löpning, odds ratio 0,16, konfidensintervall 0,07–0,39 (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Uppvärmning i korta intervaller (30 sekunder på maximal kapacitet) varvat med vila (90 sekunder) minskar luftvägsobstruktionen (FEV1) med cirka 10 procent. Även uppvärmning med varierande intensitet exempelvis flera minuters löpning (80 procent av maximal kapacitet) följt av korta intervaller (30 sekunder på maximal kapacitet) minskar luftvägsobstruktionen på motsvarande sätt. Effekten av uppvärmningen sitter i under cirka 80 minuter. Kontinuerlig uppvärmning på låg eller hög intensitet minskar inte luftvägsobstruktionen på motsvarande sätt även om vissa studier tyder på att kontinuerlig uppvärmning kan vara bra. Om kontinuerlig uppvärmning används så bör den pågå under minst 15 minuter. Ingen studie har visat en ökad luftvägsobstruktion efter kontinuerlig uppvärmning.

Träning i inomhusbassäng jämfört med löpning eller cykling resulterar i en lägre grad av luftvägsobstruktion. Risken är fyra gånger så hög att få ansträngningsutlösta andningsbesvär vid löpning eller cykling jämfört med simning.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Eventuella ansträngningsutlösta andningsbesvär.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 2 studier, 1 översiktsartikel (7 studier, 128 astmatiker) som undersökt olika typer av uppvärmning och 1 metaanalys (6 studier, 90 astmatiker) som undersökt olika träningsformer [1, 2]. Studierna är baserade på barn och vuxna med astma av mild, måttlig eller svår karaktär och ansträngningsutlösta andningsbesvär. De flesta studierna är äldre och har undersökt patienter som inte medicinerat med inhalationssteroider eller luftrörsvidgande mediciner under studiernas genomförande. Tyvärr finns inga studier som undersökt patienter som använder inhalationssteroider, vilka har visat sig kunna sänka de ansträngningsutlösta andningsbesvären.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Goodman, M, Hays, S. Asthma and swimming: a meta-analysis. J Asthma. 2008; 45(8):639-47.
  2. Stickland, MK, Rowe, BH, Spooner, CH, Vandermeer, B, Dryden, DM. Effect of warm-up exercise on exercise-induced bronchoconstriction. Med Sci Sports Exerc. 2012; 44(3):383-91.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid astma