Astma

  • Tillstånd: Astma
  • Åtgärd: Interprofessionell samverkan

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Åtgärden har stor patientnytta eftersom den leder till minskade symtom och ökad sjukdomskunskap. Det finns även god klinisk erfarenhet av interprofessionell samverkan.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Astma är vanligt förekommande i befolkningen, svårighetsgraden av sjukdomen varierar från liten till mycket stor. Vården av personer med astma består av flera olika delar såsom farmakologisk behandling, stöd till egenvård och livsstilsförändring. Denna vård har traditionellt sett getts av enskilda vårdgivare men under de senaste åren har vården också börjat ges av interprofessionella team. Dessa team består av läkare, sjuksköterskor, och vid behov av andra yrkesgrupper som till exempel sjukgymnaster och dietister som arbetar i samverkan med ett gemensamt mål och där varje yrkesgrupp bidrar med sin specifika yrkeskunskap. Viktigt är att patienten själv ingår som en deltagare i den interprofessionella samverkan.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en liten till mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid astma ger samverkan i interprofessionella team jämfört med sedvanlig vård av enskilda vårdgivare

  • minskade symtom och viss ökning av astmakontroll (begränsat vetenskapligt underlag)
  • oklar effekt på sjukvårdskonsumtion (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ökad sjukdomskunskap hos patienterna (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 1 systematisk översikt, 2 randomiserade kontrollerade studier (RCT) och 1 tvärsnittsstudie [1-4]. Slutsatserna baseras på 20 olika interventionsprogram som studerade effektmåtten symtomreduktion och sjukvårdskonsumtion, dessutom ingick 1 RCT omfattande 175 personer för effektmått sjukvårdskonsumtion och 60 personer för astmakontroll. Observationsstudien omfattade 1 477 patienter med astma.

Interventionerna var olika i omfattning och upplägg vilket försvårade jämförelser mellan de olika åtgärderna. För att betraktas som intervention krävdes dock samverkan mellan minst två yrkesgrupper (läkare och sjuksköterska).

Saknas någon information i studierna?

En tydlig beskrivning av innehåll, upplägg och omfattning av studierna saknas till viss del. Det finns även få studier som gjort en direkt jämförelse mellan vård av enskilda vårdgivare jämfört med vård som ges av interprofessionella team.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom vi har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Clark, NM, Griffiths, C, Keteyian, SR, Partridge, MR. Educational and behavioral interventions for asthma: who achieves which outcomes? A systematic review. J Asthma Allergy. 2010; 3:187-97.
  2. Lim, AS, Stewart, K, Abramson, MJ, Walker, SP, Smith, CL, George, J. Multidisciplinary Approach to Management of Maternal Asthma (MAMMA): a randomized controlled trial. Chest. 2014; 145(5):1046-54.
  3. Lisspers, K, Stallberg, B, Hasselgren, M, Johansson, G, Svardsudd, K. Primary health care centres with asthma clinics: effects on patients knowledge and asthma control. Prim Care Respir J. 2010; 19(1):37-44.
  4. Walders, N, Kercsmar, C, Schluchter, M, Redline, S, Kirchner, HL, Drotar, D. An interdisciplinary intervention for undertreated pediatric asthma. Chest; 2006. p. 292-9.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – Omvårdnad och rehabilitering vid astma