ASI-intervjuns historik

ASI-intervjun utvecklades i början av 1970-talet av missbruksforskaren Tom McLellan och en forskargrupp vid universitetet i Philadelphia, USA, i samband med ett utvärderingsprojekt av behandlingsenheter i organisationen Veterans Administration.

De konstruerade en intervju som utöver missbruket även beaktade missbruksrelaterade problem av relevans för de enskilda klienterna och för vården. Resultatet blev Addiction Severity Index (ASI). 

Spridd över hela världen

ASI-intervjun har sedan dess använts av forskare, utredare och behandlare världen över. ASI-intervjun används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och andra närliggande områden. 

Anpassad till användarnas behov

ASI-intervjun introducerades av några forskare i Sverige i början av 1990-talet. En enhetlig svensk version av den femte amerikanska versionen för allmänt bruk publicerades av Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) 1996. År 1998 anpassades den svenska ASI-intervjun till den europeiska versionen, EuropASI. Den nu gällande svenska versionen av ASI-intervjun publicerades i mars 2007 efter en språklig bearbetning och en uppdatering för att bättre motsvara kunskapsläget och användarnas behov. 

Forskning och praktisk verksamhet

ASI-intervjun används sedan många år tillbaka i behandlingsforskning. Numera finns också ett stort antal användare bland praktiskt yrkesverksamma inom flera välfärdstjänstesektorer. ASI-intervjun används som standardiserad bedömningsmetod, i utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. 

Används av mer än hälften av alla kommuner

Sedan år 2000 har antalet missbruksvårds- och beroendeverksamheter som använder ASI ökat från några enstaka till cirka 250. Den används i närmare 70 procent av Sveriges kommuner. Antalet ASI-intervjuer i kommunernas databaser uppskattas uppgå till fler än 100 000 stycken.