DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlings-kostnaden för en genomsnittspatient i varje DRG-grupp. Högre vikt betyder större kostnader. För att vikterna ska bli representativa krävs att kostnadsberäkningarna görs på stora patientmaterial.
Viktlistor
Det finns inte bara en viktlista för NordDRG utan flera varianter som tagits fram på olika sätt och för olika ändamål. Det finns nationella vikter och landstingsspecifika vikter, listor för ersättningsändamål och listor som kan användas som referensmaterial.
Här kan du hämta prospektiva viktlistor för 2012
NordDRG Psykiatri
NordDRG-CC psykiatri
NordDRG Öppenvård
NordDRG-CC Öppenvård
NordDRG Slutenvård
NordDRG-CC Slutenvård
Här kan du hämta prospektiva viktlistor för 2011
NordDRG Psykiatri
NordDRG Öppen vård
NordDRG Sluten vård
Här kan du hämta prospektiva viktlistor för 2010
NordDRG Psykiatri
NordDRG Öppen vård
NordDRG Sluten vård
Nya viktlistor presenteras senast den 30 oktober varje år. Är du intresserad av äldre viktlistor kan du maila till Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen presenterar nationella vikter som utgör referensmaterial, samt även viktlistor som kan användas till ersättning för sjukvård, så kallade prospektiva vikter (framåtsyftande vikter).
Nationell vikt 2008 sluten vård
Nationell vikt 2009 sluten vård
Beräkning av DRG-vikter
Beräkningen av DRG-vikten utgår från genomsnittskostnaden för alla vårdtillfällen i en databas och anges som DRG-vikt 1,0. Vikten för varje diagnosgrupp tas fram genom att man dividerar medelkostnaden med den kostnad som motsvarar DRG-vikt 1,0.
Vid beräkning av vikter tar man hänsyn till extremt långa vårdtider och/eller höga kostnader bland vårdtillfällena i beräkningsunderlaget för att uppnå mer rättvisande kostnadsjämförelser. Metoden att hantera extremfall av höga kostnader och långa vårdtider kallas trimning, och de vårdtillfällen som trimmas bort kallas ytterfall.
Kostnads- och vårdtidstrimning
Vid kostnads- och vårdtidstrimning är det vanligt att sätta andelen ytterfall till cirka 5 procent av det totala antalet fall i databasen. När viktlistor används som underlag vid ersättning till sjukvården, ersätter man ytterfall separat. Man beräknar även gränserna för när ytterfall (angivet i tid eller kostnad) ska falla ut.
Nationella vikter
En solid kostnadsdatabas är förutsättningen för att kunna bedriva ett tillförlitligt utvecklingsarbete inom NordDRG och för att kunna framställa nationella viktlistor och ytterfallsberäkningar.
Vikterna tas fram med en nationell kostnadsdatabas som underlag, KPP-databasen. Samtliga sjukhus som ingår i kostnadsdatabasen har beräknat sina kostnader med KPP-metoden, Kostnad Per Patient. Databasen sammanställs och förvaltas av Sveriges Kommuner och Landsting i ett nätverkssamarbete med Socialstyrelsen.
Principer för arbetet med prospektiva viktlistor
En nationell viktgrupp med representanter från de större sjukvårdsregionerna samt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen har gemensamt utformat principer för arbetet med prospektiva viktlistor. I Arbetsprocessen för nationella prospektiva vikter finns processen och principer för arbetet beskrivna. Resultatet av vilka källor som använts till den prospektiva viktlistan för öppenvård 2012 finns samlat i dokumentet Bedömning av öppenvårdsvikter 2012.