Klassifikationen och koderna för funktionstillstånd gör det möjligt att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell.
Den kompletterar ICD-10, som ger diagnoser på sjukdomar – två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd. Klassifikationen är en svensk version av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).
ICF består av två delar, båda med två komponenter:
• Funktionstillstånd och funktionshinder, som omfattar kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt aktiviteter och delaktighet.
• Kontextuella faktorer, som omfattar omgivningsfaktorer och personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF).
Funktionstillstånd är en term som betecknar de positiva aspekterna av interaktionen mellan en person och omgivningen.
Funktionshinder är en term som betecknar de negativa aspekterna av interaktionen mellan en person och omgivningen.
ICF kan exempelvis tillämpas som kliniskt verktyg vid bedömning av behov, arbetsbedömningar och rehabilitering, eller som socialpolitiskt verktyg vid planering av social trygghet och ersättningssystem.
Man kan också registrera en persons hälsa eller hälsorelaterade tillstånd genom att välja koder, som exempelvis anger omfattningen eller graden av funktionstillstånd eller funktionshinder. Man kan också ange i vilken utsträckning en omgivningsfaktor är underlättande eller hindrande.