Diagnoskoder (ICD-10)

Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD är en statistisk klassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. Den svenska versionen heter ICD-10-SE.

Innehåll:

Syftet med ICD

Det primära syftet med sjukdomsklassifikationen ICD, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården. Förutom traditionella diagnoser måste klassifikationen därför omfatta ett brett spektrum av symtom, onormala fynd, besvär och sociala förhållanden.

ICD är i första hand en statistisk klassifikation och inte en nomenklatur, det vill säga en förteckning över riktiga eller rekommenderade beteckningar eller termer. Klassifikationens språk är alltså inte bindande för formuleringen av de diagnoser som anges i patientjournaler eller annan medicinsk dokumentation.

ICD (WHO)

Den internationella klassifikationen ICD, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, har funnits i cirka hundra år och har reviderats tio gånger. Sedan 1948 ansvarar Världshälsoorganisationen (WHO) för underhållet av ICD. Den nu gällande versionen, ICD-10, är från 1990. Ett arbete pågår inom WHO med att uppdatera ICD-10 till en kommande ICD-11.

Svensk ICD

Den svenska versionen av ICD-10 heter ICD-10-SE, Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – systematisk förteckning. ICD-10-SE ersatte den första upplagan av Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) den 1 januari 2011. Klassifikationen är obligatorisk för rapportering till Socialstyrelsens hälsodataregister.

För att få en enhetlig och gemensam svensk uppdelning av diagnoskoderna i ICD-10-SE ska Socialstyrelsen godkänna alla förslag till ändringar, nya koder och fördjupningskoder. Förslagen ska skickas in enligt särskilda uppdateringsrutiner som finns att ladda ner här ovanför.

Fördjupningskoder

För att ge möjlighet till en mer detaljerad kodning har det skapats nationella fördjupningskoder med ett femte tecken i form av en bokstav. I dagsläget finns cirka 2 800 fördjupningskoder.

Kapitel XX - Yttre orsaker till sjukdom och död

För att underlätta för dem som arbetar med olycksförebyggande projekt har Socialstyrelsen gett ut kapitel XX i en separat utgåva. Klassifikationen innehåller såväl en systematisk förteckning som en alfabetisk förteckning. Dessutom har tre översiktliga matriser konstruerats för att användaren lättare ska hitta rätt vid kodning och analys.

Förteckningen avser huvudsakligen orsaker till olyckshändelse. Dock ingår inte transportolyckor med undantag för olyckor med vatten- och luftfartkoster. Självmord och självmordsförsök återfinns under "Självdestruktiv handling", mord och mordförsök under "Övergrepp". Om osäkerhet råder ifall det rör sig om ett olycksfall, självmord eller övergrepp klassificerar man med kodnummer under "Skadehändelse, oklar avsikt". Många av skadeorsakerna återfinns under uppslagsorden "Kontakt med" och "Exponering för".

Alfabetisk förteckning

Det finns en alfabetisk förteckning för att du som användare lättare ska hitta var en specificerad diagnos hör hemma i klassifikationen.

Specialistföreningarnas lathundar

Flera specialistföreningar har tagit fram lathundar baserade på ICD-10-SE. Lathundarna består av ett urval koder som är relevant för respektive specialitet. Syftet är att skapa nationell enhetlighet i klassificering och kodning inom de olika specialiteterna. Men Socialstyrelsen ansvarar inte för att innehållet i lathundarna är aktuellt och korrekt. Du når specialistföreningarnas olika sektioner via Svenska Läkaresällskapets webbplats.