Rekommendationerna om samordnade insatser, familjeinterventioner, psykologisk behandling och arbetslivsinriktad rehabilitering är de som får störst konsekvenser i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Rekommendationerna kan leda till både förändringar av organisationsstruktur och investeringar i personal och kompetens.
Den preliminära versionen av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd innehåller 43 rekommendationer. I bilaga 1 (tillstånds- och åtgärdslista) finns samtliga beskrivna och prioriterade alternativt hänförda till ”icke-göra” eller FoU. Riktlinjerna syftar till att lyfta fram evidensbaserad praktik inom området. Några insatsområden har svagt vetenskapligt underlag. Här finns ändå åtgärder som vi rangordnat högt eftersom alternativa åtgärder med visad god effekt saknas och det är insatsområden med stark angelägenhetsgrad.
Centrala rekommendationer som medför ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om samordnade insatser, familjeinterventioner, psykologisk behandling och arbetslivsinriktad rehabilitering är de som får störst konsekvenser. Dessa rekommendationer kommer få såväl ekonomiska som organisatoriska konsekvenser då de ställer krav på förändringar av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens organisationsstruktur samt investeringar i personal och kompetens.
Socialstyrelsens bedömningar av ekonomiska och organisatoriska konsekvenser har utgått från den verksamhet som kommuner och landsting bedriver idag. Informationen om vilka insatser som utförs och i vilken utsträckning dessa utförs är dock ofta bristfällig, vilket gör bedömningen svår.
Samordnade insatser tidigt – och även senare
Socialstyrelsen rekommenderar samordnade insatser enligt den så kallade ACT-modellen (ACT=assertive community treatment) med tillägg av familjeinterventioner och social färdighetsträning för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom. Dessa insatser tycks få positiva effekter på möjligheten att ha ett självständigt boende och i att personen tillbringar färre dagar på sjukhus.
Vi rekommenderar även så kallad intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknandetillstånd som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter. Jämfört med sedvanlig behandling minskar insatsen antalet vårdtillfällen, dagar på sjukhus, risken för hemlöshet och arbetslöshet samt ger en större stabilitet i boendet.
Rekommendationerna kräver ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården (psykiatrin) och socialtjänsten. På kort sikt innebär rekommendationen ökade kostnader för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, framför allt för utbildning, handledning och eventuellt personaltillskott. På längre sikt bedömer Socialstyrelsen dock att kostnaderna kommer vara oförändrade eller lägre jämfört med i dag bland annat genom minskade kostnader för sjukhusvård.
Familjeinterventioner till personer med familj eller närstående
Socialstyrelsen rekommenderar familjeinterventioner till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med sin familj eller närstående. Insatsen minskar återfall och inläggning på sjukhus och tycks förbättra personens sociala funktion och livskvalitet samt det känslomässiga klimatet i familjen.
Rekommendationen medför ökade kostnaderna till en början för kompetensutveckling för personalen och ett eventuellt ökat personalbehov. På sikt bedöms dock kostnaderna bli oförändrade eller lägre jämfört med idag som en följd av en mer samordnad och flexibel verksamhet, och av ett minskat antal återfall och inläggningar på sjukhus.
Tillgång till psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi
Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder individuell kognitiv beteendeterapi (KBT) till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med så kallade kvarstående symtom. Huvudskälet till rekommendationen är att behandlingen visar positiva effekter på funktion, kvarstående symtom, stämningsläge och ångest – även vid långtidsuppföljningar. Hälso- och sjukvården kan även erbjuda musikterapi när personer har behov av så kallade icke-verbala terapiformer.
Socialstyrelsen är medveten om att det råder stor brist på personal med adekvat kompetens inom kognitiv beteendeterapi. Rekommendationen ställer krav på att varje landsting och region gör en analys av nuläget när det gäller tillgång till personal med rätt kompetens och hur man utformar effektiva behandlingar. Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar på kort sikt, men kostnaderna förväntas sedan återgå till befintliga nivåer alternativt till en lägre nivå.
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Socialstyrelsen rekommenderar arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen då metoden är bättre än arbetsförberedande träningsmodeller när det gäller att skaffa arbete åt personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och att de stannar kvar i arbetet.
Ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ligger idag hos flera olika myndigheter i Sverige. För att kunna genomföra rekommendationen krävs därför att hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar och även har kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna till en början kommer att öka för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i och med att personalen behöver fortbildning och handledning samt en förändrad organisation. På sikt kommer dock kostnaderna för hälso- och sjukvård, socialtjänst och andra delar av samhället att minska.
Brist på datakällor försvårar uppföljningen
Ett stort problem för uppföljningen inom det psykosociala insatsområdet är att det idag saknas datakällor. Detta innebär att flera av de framtagna indikatorerna, som är mått för uppföljning och utvärdering, ännu inte är möjliga att följa på nationell nivå. Socialstyrelsen har tagit fram förslag på 25 indikatorer (varav en del är riktade till psykiatrin, en del till socialtjänsten och en del till båda) som kommer att diskuteras i seminarier med kommunerna och landstingen under 2010. Det kommer även krävas en fortsatt utveckling av datakällor.