Socialtjänstens arbete med barn och unga – information för föräldrar

Socialtjänsten arbetar på olika sätt för att alla barn i kommunen ska ha det bra och växa upp under trygga förhållanden. När barn riskerar att fara illa samarbetar de med familjen och andra vuxna så att man tillsammans kan se till att barnet får det så bra som möjligt.

Som förälder kan man behöva stöd

Som förälder är man ansvarig för att ens barn får den omvårdnad och trygghet som de behöver. Om det behövs kan socialtjänsten stödja föräldrar i sitt föräldraskap. Föräldrar som får och tar emot hjälp tidigt kan undvika att barnet får problem senare i livet. Att söka stöd i sitt föräldraskap är ett sätt att ta föräldraansvar.

Vilken typ av problem arbetar socialtjänsten med?

Socialtjänsten har kompetens för at arbeta med olika typer av problem i familjer. Det kan till exempel handla om:

  • att det är mycket bråk hemma
  • föräldrar som är oroliga för hur de mår och om det påverkar deras barn
  • barn som känner sig utanför
  • barn som utsätts för våld, hot, trakasserier eller kränkningar
  • barn som begår brott, missbrukar alkohol eller narkotika
  • barn som lever i familjer där någon missbrukar alkohol eller droger.

Vad är det som gör att socialtjänsten startar en utredning?

All information som socialtjänster får veta om barn leder inte till att det startas en utredning. Det handlar både om vilken information de får reda på och vem det är som kontaktar dem.

Information om våld leder alltid till utredning

Socialnämnden ska alltid inleda en utredning om de får information om att barnet själv är utsatt för våld eller andra övergrepp av en närstående, alternativt har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående. Med närstående menas en person som barnet har en nära och förtroendefull relation till.

Vårdnadshavaren eller barnet ber själv om hjälp

Vårdnadshavare och barn kan själva vända sig till socialtjänsten och be om skydd eller stöd.

  • Om en vårdnadshavaren eller ett barn över 15 år ansöker om hjälp utifrån barnets behov kallas det att man ansöker om bistånd. En ansökan om bistånd leder alltid till att socialtjänsten startar en utredning för att ta reda på barnets behov. 
  • Om en vårdnadshavaren eller ett barn över 15 år ansöker om stöd som socialtjänsten kan ge till många med samma typ av problem, så kallade serviceinsatser eller öppna insatser, så gör de inte någon utredning.
  • När det gäller barn som är under 15 år som kontaktar socialtjänsten och ber om stöd eller hjälp så beror det på vilken information de socialtjänsten får av barnet.

Orosanmälan, anmälan till socialtjänsten

Socialtjänsten kan få information om barn genom att någon gör en anmälan. En sådan anmälan kan komma från till exempel lärare, rektor, polis eller vårdpersonal. Det kan också handla om att någon annan som kommit i kontakt med familjen är orolig för barnets situation. När socialnämnden får in en anmälan ska de:

  1. avgöra om barnet behöver skyddas akut (skyddsbedömning)
  2. ta ställning till om de ska starta en utredning (förhandsbedömning).

Information på annat sätt

Socialtjänsten kan också få information om barn från en annan avdelning i kommunen eller från en annan myndighet. När de får information på detta sätt gör de en förhandsbedömning för att avgöra om de behöver starta en utredning.

Utredningar ska komma fram till vad barnet behöver

När socialnämnden inleder en utredning om ett barn är det för att man vill ta reda på om barnet behöver skydd eller stöd och i så fall vad som behövs. Utredningen får ta högst fyra månader. Under den tiden kan socialtjänsten behöva prata med barnet, vårdnadshavare, föräldrar och andra personer. Socialtjänsten ska så långt det är möjligt samarbeta med barnet och vårdnadshavarna för att vara överens om det stöd som barnet ska få.

Vad får jag veta om utredningen?

Huvudregeln är att du som är vårdnadshavare får veta vad som händer i en utredning om ditt barn. Men om ditt barn skulle fara illa (lida betydande men) av att informationen lämnas ut till dig så får du inte veta.

Andra personer får som huvudregel inte veta något om ärendet, eftersom det finns sekretess i socialtjänsten. I vissa fall kan en person som gjort en orosanmälan till socialnämnden få veta om anmälan leder till att en utredning eller om en utredning om barnet redan pågår.

Hur kan socialtjänsten hjälpa?

Det stöd som socialtjänsten erbjuder kan vara av varierande slag och omfattning, utifrån situationen och vad barnet behöver. Socialnämnden kan till exempel erbjuda familjerådgivning, enskilda samtal, en kontaktperson eller en kontaktfamilj. Om barnet måste bo någon annanstans kan det bli aktuellt med placering i ett så kallat jourhem, familjehem eller hem för vård eller boende (HVB).

I första hand ska det fungera bättre hemma

Det vanliga är att föräldrar och socialtjänst är överens om vilken hjälp (skydd och stöd) barnet och familjen behöver. I första hand ska den hjälp som socialtjänsten erbjuder ges tillsammans med föräldrarna och med deras godkännande (samtycke). Om vårdnadshavarna inte är överens med socialnämnden om det stöd som barnet behöver, så kan socialtjänsten behöva ge barnen stöd mot deras vilja.

Äldre barn kan få stöd mot föräldrars vilja (från 15 år)

Barn som har fyllt 15 år kan erbjudas vissa insatser mot föräldrarnas vilja, om de själva ber om det eller tackar ja till ett ervjudande. Det gäller bland annat insatserna kontaktperson, kontaktfamilj och så kallad särskilt kvalificerad kontaktperson.

Beslut om att tvångsomhänderta barn (0–20 år)

Om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas, antingen på grund av hur barnet har det hemma eller på grund av barnets eget beteende, och vårdnadshavarna inte går med på det stöd som socialtjänsten erbjuder kan socialtjänsten behöva ta beslut om stöd mot vårdnadshavarnas vilja. Ett sådant beslut kan innebära att barnet under en kortare eller längre tid bor i en annan familj (jourhem eller familjehem) eller på ett hem för vård eller boende (HVB).

Stöd till föräldrar som har placerade barn

När ett barn placeras utanför familjen har föräldrarna rätt att få stöd av socialtjänsten för att hantera det som händer. Man kanske behöver stödsamtal för att hantera krisen i familjen eller stöd för att kunna utvecklas i sitt föräldraskap. Man kan också få hjälp med att ha en bra kontakt med sitt barn. Målet är att det ska bli så bra som möjligt för barnet och att barnet ska kunna återvända hem med bra stöd.

Är du missnöjd med socialtjänstens arbete?

Om du är missnöjd med socialtjänstens arbete eller har frågor så kan du kontakta socialtjänsten och säga det. Om du är missnöjd med ett beslut som tagits om ditt barn så kan du överklaga beslutet. Vänd dig direkt till kommunen för att få information om hur man gör.

Allvarliga brister kan anmälas till IVO

Har det inte blivit bättre trots att du lämnat klagomål på socialtjänsten? Tycker du det finns allvarliga brister i verksamheten? Då kan du anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Mer utförlig information finns på myndighetens webbplats.

Inspektionen för vård och omsorg: Klaga på socialtjänsten och LSS

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Vill du kontakta socialtjänsten?

Ring eller mejla kommunkontoret där du bor. Du kan också besöka kommunens webbplats där det ska finnas kontaktinformation.

Om du berättar för socialtjänsten vem du är kan de inte garantera att du får vara anonym.

För barn

Koll på socialtjänsten