Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/

Yrkesmässig hygienisk verksamhet

Yrkesmässig hygienisk verksamhet är ett samlingsbegrepp för verksamheter som erbjuder olika typer av kroppsbehandlingar. Den som bedriver verksamheten har ett ansvar att förebygga eventuella hälsorisker. Kommunen har ett tillsynsansvar och Socialstyrelsen vägleder kommunerna i detta arbete.

Vad menas med yrkesmässig hygienisk verksamhet?

Exempel på yrkesmässig hygienisk verksamhet är:

Anmälningspliktig verksamhet

Många verksamheter där det finns risk för smitta är anmälningspliktiga enligt § 38 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Mer information hittar du på sidan om anmälningsplikt samt frågor och svar om anmälningsplikt enligt miljöbalken.

Tillsyn enligt 45 §

Lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som inte innebär direkt risk för blodsmitta är inte anmälningspliktiga. Hit hör till exempel frisörer och massörer. Kommunens miljönämnd har dock tillsyn över dessa lokaler enligt 45 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Hälsorisker vid hygienisk behandling

Yrkesmässig hygienisk verksamhet där man använder skalpeller, nålar, piercingverktyg eller andra liknande skärande och stickande verktyg för att perforera kroppens eget skydd i form av hud eller slemhinnor kan innebära risker för hälsan som:

  • smitta eller infektion
  • allergier och annan överkänslighet
  • hudskador och ärrbildning.

Hälsoriskerna ska förebyggas genom egenkontroll 

God hygien är avgörande för att undvika smittspridning, det gäller för såväl lokal och utrustning som för den som utför behandlingen. Genom god handhygien och genom att rengöra, desinficera och sterilisera de arbetsverktyg man ska använda minskar riskerna.  

Den som bedriver yrkesmässig hygienisk verksamhet ska förebygga risker för människors hälsa genom att fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Det ska finnas goda rutiner för egenkontroll som omfattar rengöring av utrustning, städning och handtvätt. Mer information hittar du på sidan om egenkontroll.

Avfall från yrkesmässig hygienisk verksamhet

Avfall från yrkesmässig hygienisk verksamhet kan till stor del jämföras med hushållsavfall, där vissa typer av avfall, exempelvis kemikalier och stickande och skärande avfall, ska hanteras på särskilt sätt för att inte skada människors hälsa eller miljö. Stickande och skärande avfall ska förpackas och hanteras så att ingen person vid sophanteringen kan skada sig. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet finns regler om hur skärande och stickande avfall från verksamheter ska förpackas och märkas. Kemikalier, elektrisk utrustning med mera är farligt avfall och ska lämnas på särskild plats. Rutiner för hanteringen av det farliga avfallet bör finnas i verksamhetens egenkontroll. Olika kommuner har olika lösningar för avfallshantering. Om du har frågor ska du därför kontakta den kommun där du har din verksamhet.