Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör och ska inspektera förskolor eller stöter på tillsynen i ditt arbete hitta samlad information om varför tillsyn utförs, hur ansvarsfördelningen ser ut samt de områden som bör inspekteras.
Socialstyrelsen har ingen vägledning för hur en förskola ska se ut eller hur många barn som kan vistas i lokalerna (barn per kvadratmeter). Förutsättningarna påverkar vilka lösningar som är lämpliga. Det kan handla om hur lokalerna disponeras, vilken pedagogik som bedrivs eller hur mycket man är utomhus.
Innehåll
- Lagen säger
- Ansvar i tillsynen
- Buller
- Fukt och mikroorganismer
- Radon
- Temperatur
- UV-strålning och elektromagnetiska fält
- Vatten
- Ventilation
- Hygien och att undvika smittspridning
- Städning och rengöring
- Allergifrågor
- Utemiljö
- Egenkontroll
Förskolor och skolor omfattas av miljöbalkens bestämmelser och är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Den som vill driva en förskola ska göra en anmälan till kommunens miljönämnd eller motsvarande, som har tillsyn över förskolor och skolor enligt miljöbalken. Detta ska göras minst sex veckor innan verksamheten startar. Kommunen ska i sin tillsyn, förutom att ta emot anmälan, också kontrollera att förskolan följer miljöbalkens krav.
Lagar som reglerar anmälan och tillstånd
Förskolan och den som driver en förskola kan omfattas av andra lagstiftningar än miljöbalken som innebär att någon form av anmälan eller tillstånd krävs, och därmed att kommunen eller någon annan ska tillsyna verksamheten. Plan- och bygglagen reglerar till exempel säkerheten på förskolans lekplats och livsmedelslagen hanteringen av mat i förskolan.
Lagar som reglerar vid smittoutbrott i förskolan
Hantering av smitta och arbetet med att förebygga smittspridning omfattas av smittskyddslagen och miljöbalken. Smittskyddslagens regler finns för att skydda människor och för att hindra smitta mellan människor. Om smittan sprids via föremål eller förskolans lokaler, så kallad objektburen smitta, gäller miljöbalken. Sprids smitta via livsmedel gäller livsmedelslagstiftningen. Det är förskolan som är ansvarig för att ta reda på vilken lagstiftning som är aktuell och vilka åtaganden det innebär.
Det är förskoleverksamhetens ansvar att känna till lagstiftningen i miljöbalken som berör verksamheten, men även andra lagar, till exempel smittskyddslagen. Miljöbalken ställer krav på att förskolorna ska bedriva egenkontroll. Detta innebär bland annat att förskolan ska ha ett system för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet och att detta ska dokumenteras.
Miljönämnden har det operativa tillsynsansvaret
Kommunernas miljönämnder eller motsvarande, har det operativa tillsynsansvaret enligt miljöbalken. De har ansvaret för det praktiska tillsynsarbetet. Det är miljönämnden som i sin tillsyn ska kontrollera att lagstiftningen i miljöbalken följs. I tillsynsansvaret ingår att avsätta tillräckliga resurser och att ha personal med tillräcklig kompetens för att arbetet ska kunna utföras. Miljönämnden ska även varje år planera sitt tillsynsarbete utifrån ett tillsynsbehov. Arbetet ska regelbundet följas upp och utvärderas. Tillsynen kan utövas genom att miljökontoret gör tillsynsbesök, ger råd och information. Det är också miljönämnden som genom sitt tillsynsansvar, kan och ska, bedöma om det finns brister i en verksamhet, följa upp dem samt ställa krav på att bristerna åtgärdas. Det kan göras i form av förelägganden, förbud att driva verksamhet och åtalsanmälan.
Socialstyrelsen central tillsynsvägledande myndighet
Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor enligt miljöbalken som rör hälsoskydd och sådana smittskyddsfrågor där smitta kan spridas via objekt. Socialstyrelsen vägleder även kommunernas miljökontor vid tillsyn enligt smittskyddslagen. Socialstyrelsen ger stöd och råd, samordnar, följer upp och utvärderar det tillsynsarbete enligt miljöbalken som görs i kommunerna. Länsstyrelsen har en regional tillsynsvägledande roll.
Förskolemiljöer blir lätt bullriga och högljudda och bullret beror i hög grad på barnens och de vuxnas egna aktiviteter. Bullernivån kan även påverkas av bullrande installationer som fläktar och värmepumpar. Hur ljudmiljön utformas och kontrolleras kan vara en del av förskolans egenkontroll. Socialstyrelsen vägleder i SOSFS 2005:6 Socialstyrelsens allmänna råd om om buller inomhus och i handboken Buller, höga ljudnivåer och buller inomhus. I publikationen Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan beskrivs goda exempel på hur man kommer till rätta med bullerproblem i förskolan.
Mer hos andra
Miljösamverkan i Västra Götaland har tagit fram information om buller i skola och förskola i Buller skola/förskola informationsblad -09.
Folkhälsoinstitutet informerar om buller i förskolan på sin webbplats under rubriken Buller i skolmiljön - förekomst, effekter och åtgärder. Arbetsmiljöverket informerar om buller och höga ljudnivåer i förskolor och skolor på sin webbplats.
Fukt och mikroorganismer kan vara ett problem i inomhusmiljön. Socialstyrelsen ger vägledning i SOSFS 1992:21 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken - fukt och mikroorganismer.
Fukt och mögelskador bör alltid åtgärdas
Det finns ett känt samband mellan fuktskador och upplevelser av besvär i inomhusmiljön. Därför bör fukt och mögelskador alltid åtgärdas. Indikationer som kan tyda på problem med fukt och på att ytterligare utredningar behövs, kan vara synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i golvmattor och tapeter samt omfattande kondens på fönstrens insida vid en utomhustemperatur av minus 5 grader C eller lägre. Man kan även mäta fukttillskottet eller luftfuktigheten inomhus. Även lukt av mögel kan vara en anledning till vidare utredning eller åtgärd.
Radon i inomhusluften bör undersökas i förskolelokaler. Socialstyrelsens riktvärde för radon i inomhusluft är 200 Bequerel per kubikmeter luft - Bq/m3. Riktvärdet gäller för bostäder, förskolor, skolor och andra allmänna lokaler. I delmålet God inomhusmiljö i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns angivet att radonhalten i alla förskolor och skolor från och med 2010 ska vara lägre än 200Bq/m3 luft.
Socialstyrelsen vägleder i SOSFS 1999:22 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken - radon i inomhusluft. I handboken Radon i inomhusluft ges en mer utförlig vägledning. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM har tagit fram en metod för radonmätning av arbetsplatser. Socialstyrelsen har tagit fram Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätning i förskola och skola.
Övrig information om radon hos Socialstyrelsen finns här.
Mer hos andra
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM har mycket information om radon. De har tagit fram en Metodbeskrivning för radonmätning av arbetsplatser som även kan användas i förskole- och skollokaler. I Boverkets byggregler anges ett gränsvärde för radon i nyproducerade hus. Boverkets webbplats Radonguiden sammanfattar radonproblematiken. Radonguiden riktar sig främst mot allmänheten.
Vid problem med för låg eller hög temperatur i en förskola är det bra att från början involvera fastighetsägaren som ofta har har ansvaret för uppvärmningssystemet och andra fasta installationer. Socialstyrelsen ger vägledning i SOSFS 2005:15 Socialstyrelsens allmänna råd om temperatur inomhus och ger också mer utförlig vägledning i handboken Temperatur inomhus.
Barn inte en temperaturkänslig grupp
Både för hög och för låg temperatur kan orsaka problem i inomhusmiljön och besvär för dem som vistas där. Barn är inte en känslig grupp när det gäller inomhustemperaturen. De är oftast aktiva och rörliga och har som grupp inte särskilda problem med sin temperaturreglering. Det kan ändå vara viktigt att tänka på drag och golvtemperatur, speciellt på småbarnsavdelningar där många av barnen vistas på eller nära golvet en stor del av dagen.
Frågor om UV-strålning när det gäller förskolor handlar främst om utformningen av utemiljöerna som bör utformas så att barnen får möjlighet till skugga. Barn är extra utsatta för UV-strålning från solen. De har tunnare hud än vuxna och bränner sig därför lättare vilket ökar risken för att de längre fram i livet ska drabbas av hudcancer. Bästa sättet att skydda barnen är att se till att de inte bränner sig. Därför är planeringen av barnens utemiljöer med skuggande träd och buskar eller andra solskydd viktig.
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM informerar om säker strålmiljö och har på sin webbplats information om hur man skyddar sig mot solen. Här finns bland annat broschyren Solskyddsfaktor med tips för säkrare lekplatser och friskare barn.
Elektromagnetiska fält
Strålning och strålskydd kan bli aktuella frågor vid nyetablering av en förskola. Socialstyrelsens uppfattning, baserad på dagens kunskap, är att elektromagnetiska radiofrekventa fält från mobilbasstationer och annan trådlös kommunikation inte kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Mer om detta finns att läsa på Socialstyrelsens webbsidor om elektromagnetiska fält och i Socialstyrelsens meddelandeblad Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik.
Samband mellan elektromagnetiska fält och leukemi hos barn
När det gäller elektromagnetiska fält från kraftledningar och vissa elinstallationer har man kunnat se vissa samband med leukemi hos barn. Därför rekommenderas att försiktighetsmått vidtas i den mån det är rimligt och att man bör undvika att placera bostäder, förskolor och skolor nära elektriska anläggningar som ger förhöjda elektromagnetiska fält. Mer om detta finns att läsa i Socialstyrelsens meddelandeblad Elektromagnetiska fält från kraftledningar.
Om förskolan tar sitt vatten från egen brunn bör även frågan om dricksvatten omfattas av förskolans egenkontroll och vara en del av miljönämndens tillsyn. För förskolor som har en egen brunn gäller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten eftersom förskolan är en offentlig verksamhet.
Hälsorisker med dåligt vatten
Den vanligaste orsaken till problem med dricksvattenkvaliteten är mikrobiologisk tillväxt, till exempel av bakterier och parasiter. Andra orsaker till problem kan vara förhöjda halter av arsenik, uran, fluorid och mangan. Den mest uppenbara hälsosrisken med dålig dricksvattenkvalitet är akuta problem med mag- och tarmsystemet. Kemiska ämnen i dricksvattnet kan påverka till exempel njurar, skelett och tänder på längre sikt. Det är den som äger brunnen som ansvarar för att sköta brunnen och därmed också för vattenkvaliteten. För förskolor som har en egen brunn gäller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, eftersom förskolan är en offentlig verksamhet.
Socialstyrelsens webbsidor med samlad information om dricksvatten hittar du här.
Legionella
Rutiner för kontroll av varmvattnets temperatur kan också ingå i egenkontrollen eftersom för låga varmvattentemperaturer kan utgöra en risk för att bakterien Legionella tillväxer i vattensystemet. För varmt vatten kan dock utgöra en risk för att barnen bränner sig. Socialstyrelsens information om Legionella hittar du här.
Ventilationen är en viktig faktor för att inomhusluften ska vara bra och kan också vara en begränsande faktor för hur många personer som kan vistas i en lokal. Ofta ansvarar inte förskolan själv för ventilationssystemet. Därför är det bra att även ha med fastighetsägare eller fastighetsskötare vid tillsynsbesök. Socialstyrelsen ger vägledning i SOSFS 1999:25 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken - ventilation och i Meddelandeblad om ventilation - luftkvalitet.
Mer hos andra
I delmålet God inomhusmiljö i miljömålet God bebyggd miljö anges att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 ska ha en dokumenterat fungerande ventilation. Ventilationen kan kontrolleras bland annat genom OVK, obligatorisk ventilationskontroll. Boverket har regler för OVK och de intervall som gäller för sådan kontroll. Arbetsmiljöverket informerar om god luftkvalitet och ventilation i förskolor och skolor på sin webbplats.
Rutiner för att hålla en god hygien och för att undvika smittspridning är en viktig del av förskolornas egenkontroll. Det är känt att barn som vistas i förskolan drabbas av fler infektioner, till exempel luftvägsinfektioner, än barn som vistas hemma. Socialstyrelsen har inte någon vägledning i detalj när det gäller förskolornas utformning och det gäller även hygienutrymmena, som till exempel hur många toaletter som behövs. Anledningen till det är att förutsättningarna på varje förskola kan vara avgörande för vad som fungerar. Det kan ha betydelse hur gamla barnen är. Blöjbarn, små barn som pott-/toalettränas och äldre barn kan ha olika behov. Även hur lokalerna ser ut och används kan ha betydelse. Det är dock viktigt att hela lokalen är utformad och används så att en bra hygien kan upprätthållas. Att tillgången på toaletter och handtvättställ är tillräcklig är sådana exempel. Personal ska kunna byta blöjor på ett barn samtidigt som de större barnen ska kunna gå på toaletten. En annan viktig aspekt är också barnens privata sfär, barnen ska kunna gå på toaletten utan insyn.
Socialstyrelsens vägledning om hur man hanterar smittskyddsfrågor i en förskoleverksamhet finns bland annat i handböckerna Smitta i förskolan - en kunskapsöversikt och i publikationen Hygien, smittskydd och miljöbalken - objektburen smitta. Det finns även ett utbildningsmaterial Smitta i förskolan - utbildningsmaterial som fokuserar på hur smittsamma sjukdomar kan sprida sig och presenterar olika sätt för att bryta smittvägar, samt innehåller förslag på ett antal goda rutiner. Publikationen MRSA i förskolan tar upp problemen med meticillinresistenta stafylokocker i förskolan. Socialstyrelsen vägleder i publikationen Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin om till exempel ansvarsförhållanden för att hindra smittspridning inom förskolan. På sidan Vanliga frågor om hygien i förskolan finns svar på frågor som ställts till Socialstyrelsen.
Tillsynsprojektet Hygien i förskolan
Socialstyrelsen genomförde under 2009 det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan. Där deltog många kommuner och gjorde tillsynsbesök på förskolor. Fokus var hygien och hur man förebygger smittspridning. Man tittade närmare på förskolornas hygienrutiner, till exempel rutiner för blöjbyten, handtvätt och användning av handsprit. I samband med projektet togs det fram en Vägledning till miljöförvaltningar om hygien i förskolor. Projektresultatet sammanfattades i rapporten Hygien i förskolan - Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt 2009.
Städning och rengöring
Städningen i förskolan är viktigt för att upprätthålla en bra inomhusmiljö, en god hygien och för att undvika smittspridning. Tydliga rutiner för städningen och fördelning av ansvar för städningen bör därför vara en del av förskolans egenkontroll. En städrutin kan till exempel beskriva vilken städmetod som ska användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna. Detta måste bedömas utifrån bland annat lokalens utformning och hur man använder lokalerna. En utgångspunkt kan vara att förskolelokaler behöver städas dagligen och hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger dagligen.
Städrutiner för hela förskolan
Städrutinerna bör omfatta verksamhetens alla delar vilket kan innebära att man förutom rutiner för att städa själva lokalen och dess ytor även beskriver rutiner för rengöring av stoppade möbler, rengöring av skötbord och pottor, tvätt av textilier och rengöring av leksaker. I rutinerna för städningen kan ytor som man ofta tar på som till exempel lysknappar, vattenkranar och handtag till dörrar och skåp samt särskilt belastade ytor som är viktiga att de städas dagligen särskilt nämnas. Även städning som görs mer sällan som storstädning, städning av höga ytor, städning av städförråd kan omfattas av städrutinerna.
Socialstyrelsen vägleder i SOSFS 1996:33 Socialstyrelsens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. De allmänna råden gäller men är till viss del föråldrade då de hänvisar till inaktuell lagstiftning och dagens förskole- och skolverksamheter kan se annorlunda ut än för 15 år sedan. Därför har Socialstyrelsens vägledning gällande städning förtydligats i Om städning i förskolan som togs fram i samband med det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan 2009.
Mer hos andra
Arbetsmiljöverket informerar om städning på sin webbplats. Arbetsmiljöverkets inspektörer använder Checklista städning när de besöker arbetsplatser och personal som arbetar med städning.
Allergiaspekterna kan vara viktiga att ta hänsyn till redan vid etableringen av en förskola, vid handläggning av anmälan eller eventuellt deltagande vid byggsamråd. Placeringen av förskolan kan ha betydelse ur allergisynpunkt, till exempel placering i närheten av djurhållning, liksom materialval, ytskikt och pedagogisk inriktning, till exempel djurförskolor. Att förskolan har fungerande städrutiner för att minimera förekomst av damm, pollen och allergen från husdjur är viktigt. Att utföra allergirond årligen kan vara en del av förskolans egenkontroll.
Mer hos andra
Folkhälsoinstitutet har mycket information om allergi. Till exempel publikationen Allergianpassning i förskolor och skolor. På Folkhälsoinstitutets webbplats finns också checklistan Allergirond i förskolan som kan användas som en del av förskolans egenkontroll och i arbetet att kontinuerligt förebygga allergiproblem.
När det gäller förskolors utemiljö kan viktiga aspekter vara ljudmiljön, till exempel buller från trafik och skydd mot UV-strålning. Utanför miljöbalkens område kan förskolornas egenkontroll även behöva omfatta säkerhetsaspekter både gällande trafik och lekplatser/lekredskap. Lekplatsens säkerhet styrs av plan- och bygglagen och produktsäkerhetslagen. Information om lekplatsers säkerhet hittar man hos Boverket och Konsumentverket. Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har gemensamt tagit fram skriften Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap. SKL har tagit fram skriften Säkra lekplatsen.
En verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken och därmed kravet på egenkontroll redan när det finns en risk för att verksamheten kan medföra olägenheter för människors hälsa eller kan påverka miljön negativt enligt miljöbalkens 26:e kapitel 19 §. Syftet med egenkontroll är att en verksamhetsutövare ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för sin verksamhet så att risker för miljö och hälsa förutses och förebyggs. För de verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalkens regler gäller förutom ett generellt krav om egenkontroll i miljöbalken även preciserade regler kring egenkontroll enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, den såkallade egenkontrollförordningen. Förskolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 § förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och omfattas därmed av kraven i egenkontrollförordningen.
Egenkontroll verksamhetsutövarens egna kvalitetssystem
Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens egna kvalitetssystem för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa. Det är också ett sätt att se till att verksamheten drivs enligt de lagkrav som finns. Arbetet med egenkontroll i anmälningspliktiga verksamheter ska göras fortlöpande och systematiskt och det ska dokumenteras. Egenkontroll ska vara ett ständigt pågående arbete som ska planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras. Egenkontrollen kan utformas så att den samspelar med motsvarande bestämmelser i annan lagstiftning, till exempel arbetsmiljölagstiftningen och med frivilliga ledningssystem, exempelvis kvalitets- och miljöledningssystem. Socialstyrelsen vägleder i meddelandebladet Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet.
Egenkontrollens omfattning kan variera
Kraven på egenkontroll och den dokumentation som behövs ska anpassas till varje verksamhet så att kraven inte blir orimliga men ändå omfattar det som behöver göras. Vad egenkontrollen ska omfatta kan därför variera mellan olika förskolor. Det är den operativa tillsynsmyndigheten, miljönämnden i kommunen, som i sin tillsyn kan avgöra om en specifik rutin är en godtagbar lösning på varje enskild förskola. Förskolors olika förutsättningar kan kräva olika rutiner i motsvarande situation.
Rutiner för att förebygga olägenhet
Det behövs flera olika rutiner för att uppfylla miljöbalkens krav på att förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön. Ett par exempel kan vara att ha gjort en radonmätning och att kontrollera ljudnivån. Rutiner för kontroll av varmvattnets temperatur kan också ingå i egenkontrollen, liksom rutiner för kontroll av vattnets kvalitet om förskolan har egen brunn. Även utbildning av personalen i frågor som rör hygien och arbete för att förebygga smitta i verksamheten är viktig och kan vara en del av egenkontrollen. Socalstyrelsen anser att hygienrutiner som förebygger smitta ska ingå i egenkontrollen och att dessa rutiner ska vara dokumenterade. Det kan vara rutiner för städning, hantering och tvätt av textilier, blöjbyten och handtvätt. Man kan också formulera rutiner för hur man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors hälsa och för att hantera eventuella klagomål.
Fördelning av ansvaret
Det finns krav på att det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret, vilket innebär att ansvarsområden och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade. Det kan till exempel innebära fördelning av städansvar mellan lokalvårdare och pedagogisk personal eller att ansvaret för drift och underhåll fördelas mellan förskolan och fastighetsägaren. Man ska dokumentera kontroll av utrustning för drift med mera, vilket till exempel kan innefatta att rutiner finns för kontinuerligt underhåll av byggnader och inredning.
Verksamheten ska fortlöpande och systematiskt kontrolleras
Verksamheten ska fortlöpande och systematiskt undersökas och riskbedömas och det ska dokumenteras. Det kan handla om att rutinmässigt kontrollera och bedöma om byggnaden är anpassad efter verksamheten eller att kontrollera att ventilationen hålls i så gott skick att den inte orsakar utan förebygger olägenhet för människors hälsa. Egenkontrollen ska även innehålla en förteckning över kemiska produkter som används i verksamheten och som kan innebära en risk ur hälso- eller miljösynpunkt. Åtgärder som utförs enligt egenkontrollen ska kontrolleras och det kan vara en fördel att även uppföljande åtgärder dokumenteras.