Ett inomhusklimat som är för kallt, varmt eller för dragigt kan vara en olägenhet för människors hälsa. De flesta vill ha mellan 20 och 24 grader inomhus, men behoven är olika för olika personer.
De faktorer som påverkar människans upplevelse av inomhusklimatet brukar samlat kallas för det termiska klimatet. De faktorer som tillsammans utgör det termiska klimatet är
- Lufttemperatur, som är ett allmänt mått på temperatur som inte tar hänsyn till strålning eller temperaturskillnader.
- Strålningstemperatur, som är ett mått på strålningsutbytet med omgivande ytor i alla riktningar. Utbytet är ungefär lika med medelvärdet av ytornas temperaturer.
- Assymetrier i temperaturen, som innebär att det inte ska vara för stora skillnader i temperaturer mellan olika platser i bostaden och mellan fötter och huvud.
- Luftens hastighet, drag, som i hög grad påverkar människans upplevelse av kyla.
- Luftens fuktighet, som vid hög luftfuktighet påverkar människans upplevelse av värme eller kyla.
Temperaturen inomhus bör bedömas utifrån dessa fem faktorer. Vilka kläder man har på sig och vilka aktiviteter man håller på med har också betydelse för upplevelsen av temperatur.
En verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare ska i sin egenkontroll enligt miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka att olägenhet för människors hälsa uppstår. Vad gäller temperatur bör egenkontrollen bland annat innehålla
- Funktionskontroll av värmesystemet
- Kontrollmätning av inomhustemperaturen
- Kontroll av nyttjanderättshavarens upplevelse av inomhusklimatet
- Rutin för hantering av klagomål
Har du som hyresgäst/boende klagomål på för låg eller hög inomhustemperatur ska du i första hand kontakta din hyresvärd/fastighetsägare. Om inte det hjälper kan du kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
Hälsoeffekter
Ett inomhusklimat som är eller upplevs som kallt, varmt eller dragigt kan ge direkta eller indirekta effekter på människans hälsa.
Direkta hälsoeffekter till följd av låga temperaturer är hjärt-, kärl-, och lungrelaterade sjukdomar. Hög inomhustemperatur kan göra att luften blir torr och påverkar andningsvägarna. För hög inomhustemperatur kan också medföra illamående, trötthet och huvudvärk.
Drag i inomhusluften ökar risken för snabb avkylning av kroppen, vilket många människor upplever som obehagligt. Drag kan även ge muskelbesvär, nackspärr och ögonirritation.
Indirekta hälsoeffekter är till exempel att både höga och låga temperaturer kan påverka den mentala förmågan, arbetskapaciteten, styrkan och rörligheten. Att den mentala förmågan försämras ökar i sin tur till exempel risken för olyckor.
Inlärningsförmågan minskar vid höga temperaturer. Det beror på att när man är på gränsen till att börja svettas vill man minska aktiviteten. Man sänker arbetstakten vilket leder till att koncentrationsförmågan avtar och man slutar att anstränga sig.
De grupper av människor som behöver särskild hänsyn vad gäller temperatur är
- människor med sjukdomar och funktionshinder som påverkar rörlighet, ämnesomsättning eller förmågan till temperaturreglering
- människor som med ökad ålder har blivit känsligare för värme och kyla
Mätning vid stora fönsterytor och hög temperatur
I handboken Temperatur inomhus sid 38 finns en mätanvisning som fungerar bra vid mätning av låga temperaturer inomhus. Vid stora fönsterytor och höga temperaturer går inte nuvarande metod alltid att tillämpa. Det kan vara svårt att hitta en punkt inom mätområdet, 1,0 m framför fönster, som inte är solbelyst. Då räcker det att göra en momentan mätning av lufttemperaturen i stället för operativ temperatur – det blir ingen större skillnad.
Alternativ mätning
En loggad långtidsmätning görs med en lufttemperaturgivare. Mätpunkten väljs då i vistelsezonen - utan solinstrålning. I mätrapporten redogörs för vilken avvikelse från handboken som har gjorts, med motiveringar.