Elkänsliga personer upplever symtom som rodnad, stickande känsla i huden, yrsel och trötthet. I dag finns inte något vetenskapligt underlag som styrker ett orsakssamband mellan dessa symtom och elektromagnetiska fält.
Besvär varierar och beskrivs olika av olika personer
Elkänslighet är ett antal icke-specifika symtom som påverkade personer kopplar till exponering för elektromagnetiska fält, EMF. De vanligaste symtomen är rodnad, stickande eller brännande känsla i huden, utmattning, trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel, illamående, hjärtklappning och matsmältningsstörningar. Besvären beskrivs olika av olika personer och kan variera i svårighetsgrad mellan individer.
Vetenskapligt stöd för samband mellan exponering och symtom saknas
I experimentella studier har varken friska eller elkänsliga personer kunnat avgöra bättre än slumpen om de varit exponerade för EMF eller inte. Det finns därför för närvarande inte något vetenskapligt stöd för att det föreligger något orsakssamband mellan exponering för EMF och symtom. Samtidigt råder det inget tvivel om att det finns personer som har svåra besvär och lider i närheten av elektrisk utrustning.
Specifika rekommendationer för sjukskrivning saknas
Med hänvisning till forskningsläget anser Socialstyrelsen att det saknas bevis för att elkänslighet är en sjukdom. De olika symtomen har klassificerats av Världshälsoorganisationen, WHO, vars koder används i sjukvården. Socialstyrelsens beslutsstöd, råd till läkare som medverkar i sjukskrivningsprocessend, innehåller inte råd om sjukskrivning på grund av upplevda symtom vid exponering för elektromagnetiska fält. Elkänslighet är därmed inte en medicinsk diagnos. Personer kan under kortare tid sjukskrivas för symtomdiagnoser tills orsaken för besvären diagnostiserats. Läkarintyget vid sjukskrivning ska visa att patientens arbetsförmåga är sänkt.
Personer som relaterar besvär till elkänslighet har rätt till utredning
Det är Försäkringskassan som prövar rätten till sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassans beslut kan överklagas till de administrativa domstolarna. Flera sjukdomar kan ge upphov till samma symtom. Därför är det viktigt att personer med besvär genomgår en noggrann medicinsk utredning för att kunna ge rätt behandling. Patienter som relaterar sina besvär till EMF har rätt till en noggrann utredning och ett respektfullt bemötande i sjukvården, enligt SOSFS 1998:3, Bemötande av patienter som relaterar sina besvär till amalgam och elektricitet.
Funktionshinder, inte en egenskap
Utgångspunkten för handikappolitiken är att funktionshinder inte ses som en egenskap hos individen utan betecknar brister i mötet mellan individens förutsättningar och miljön. Enligt Socialstyrelsen är funktionsnedsättning en ”nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga” och funktionshinder är ”begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen”. Enskilda personer som anser sig ha behov av samhällets stöd, enligt till exempel Socialtjänstlagen, har rätt att få sina behov bedömda och rätten till stöd prövad utifrån gällande lagstiftning oavsett orsaken till stödbehovet.
Statsbidrag till handikapporganisationer
Socialstyrelsen har bedömt att Elöverkänsligas riksförbund uppfyller förordningens krav för att få statsbidrag som handikapporganisation.
Syftet med statsbidraget är att ”stödja handikapporganisationer i deras arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionshinder". Med handikapporganisation avses i förordningen bland annat en riksomfattande organisation vars medlemmar till följd av varaktiga funktionsnedsättningar möter stora svårigheter i det dagliga livet, och vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar och bevaka deras intressen.
Verksamhetsansvariga behöver inte vidta försiktighetsåtgärder gällande mobilbasstationer
I miljöbalken, 2 kap. 3 § finns den grundläggande hänsynsregeln försiktighetsprincipen. Den säger att alla som driver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att verksamheten inte ska skada hälsan eller miljön. Miljödomstolarna har inte funnit skäl att anta att elektromagnetiska fält från mobilbasstationer skulle kunna medföra olägenheter för de närboendes hälsa i miljöbalkens mening. Domstolarna har därför varken funnit skäl för beslut om förbud eller om försiktighetsåtgärder enligt försiktighetsprincipen.