/
/

Frågor och svar om vårdens skyldighet att informera och göra patienten delaktig

  • Ämne: Vårdens skyldighet att informera och göra patienten delaktig

Här ger Socialstyrelsen korta svar på vanliga frågor om vårdens skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Den 1 januari 2015 trädde en ny lag, patientlagen (2014:821) i kraft. I den har bestämmelser om bland annat hälso- och sjukvårdens skyldigheter att informera, ge valmöjligheter och göra patienten delaktig samlats.

Innehåll


Frågorna är baserade på Socialstyrelsens handbok ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”. Frågorna ger också ingångar till lagstiftningen, till handbokens olika kapitel, och andra källor och fördjupningar.

1. Väljer patienten själv om den vill få vård eller behandling?

Ja, nästan alltid.

All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Det är den som har ett hälsoproblem som avgör om och när han eller hon vill eller behöver söka sjukvård. Det är den vårdsökande som avgör om en behandling ska tas emot eller inte samt om en påbörjad behandling ska avslutas.

I undantagsfall kan en patient behandlas mot sin vilja, till exempel enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen. Tvångsvård måste alltid ske med stöd av lag.

Läs i lagen

2. Gäller patientens självbestämmande också för den som är under 18 år?

Det beror på situationen.

Vårdnadshavaren har, som huvudregel, rätt och skyldighet att besluta om en underårig patients vård. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till vad barnet själv tycker och vill. Den efterhand ökade medbestämmanderätten innebär ibland att både barnet och vårdnadshavaren måste samtycka till vården. I vissa situationer kan en person under 18 år vara tillräckligt mogen att själv ta beslut om sin vård.

Vid hälso- och sjukvårdsåtgärder måste den som är ansvarig för patientens vård göra en individuell mognadsbedömning och samtidigt bedöma beslutets art, komplexitet och konsekvenser. Denna bedömning avgör vem som får bestämma om vårdåtgärden.
På några områden finns särskilda regler som gäller barnets beslutskompetens, och i vissa fall finns också en särskild åldersgräns för barnets självbestämmande. I vissa andra fall finns det krav på vårdnadshavarnas samtycke.

Inom tandvården ska man så långt som möjligt ta hänsyn till barnets inställning till en aktuell åtgärd.

Läs i lagen

Mer hos oss

3. När ska en patient få välja mellan olika behandlingsalternativ?

När det finns flera behandlingsalternativ som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar.

Patienten ska få den valda behandlingen om det framstår som befogat med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan, och kostnaderna för behandlingen.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska informera patienten om de olika alternativen. Enligt förarbetsuttalanden ska personalen också hjälpa till att värdera dem och vägleda patienten i hans eller hennes val, och försäkra sig om att patienten har ett tillräckligt underlag för att kunna utöva sitt självbestämmande. Patienten måste också ha möjlighet att lämna över beslutet om behandling till den som är medicinskt ansvarig.

Läs i lagen

Läs i förarbeten

4. När ska en patient få möjlighet till en ny medicinsk bedömning?

En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet till en ny medicinsk bedömning, inom eller utom det egna landstinget.

Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hänsyn ska också tas till kostnaderna för behandlingen i förhållande till sjukdomen eller skadan.

Läs i lagen

5. Vad ska en patient få information om?

En patient ska få information om

  • sitt hälsotillstånd
  • de metoder som finns för undersökning, vård och behandling
  • de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
  • vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård
  • det förväntade vård- och behandlingsförloppet
  • väsentliga risker för komplikationer och biverkningar
  • eftervård
  • metoder för att förebygga sjukdom eller skada
  • sina möjligheter att välja behandlingsalternativ, fast vårdkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
  • vårdgarantin
  • möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.

Om patienten inte själv kan ta emot informationen, ska den i stället lämnas till en närstående till patienten, så länge det inte finns några bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt som hindrar detta. Vårdgivaren och den ansvariga hälso- och sjukvårdspersonalen ska se till att patienten får individuellt anpassad information.

Det finns också särskilda regler om information till patienten i annan lagstiftning.

Läs i lagen

6. Vad innebär kravet på individuellt anpassad information?

Det innebär att patienten ska få information som är anpassad efter hans eller hennes egna förutsättningar och behov, enligt uttalanden i förarbeten till lagstiftning.

Omständigheter som måste beaktas är patientens ålder, mognad och erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar. Informationen ska ges på ett hänsynsfullt sätt av den behandlingsansvariga personalen, som också måste förvissa sig om att patienten har förstått innehållet i och innebörden av den information som lämnats.

Läs i lagen

Läs i förarbeten

7. Finns det särskilda regler om information till en patient som tvångsvårdas?

Ja.

Så fort patientens tillstånd tillåter, ska en person som vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård, få individuellt anpassad information om sin rätt att

  • få en stödperson
  • få ett offentligt biträde
  • anlita ett ombud eller biträde
  • överklaga vissa beslut.

En patient som vårdas med stöd av lagen om rättspsykiatrisk vård ska dessutom, så fort patientens tillstånd tillåter, få information om sin rätt att ansöka om att den rättspsykiatriska vården ska upphöra och sin rätt att ansöka om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område.

Läs i lagen

Mer hos oss

8. Vad ska patienten få information om inom tandvården?

Inom tandvården ska patienten få information om sin tandhälsa och om vilka behandlingsmetoder som finns. Dessutom ska vårdgivaren informera patienten om vad en åtgärd kostar innan den påbörjas.

Om patienten behöver flera behandlingar ska vårdgivaren upplysa patienten om vad behandlingarna beräknas kosta. Patienten ska även få information om vilka åtgärder som han eller hon kan få ersättning för enligt lagen om statligt tandvårdsstöd.

Patienten ska få reda på om förutsättningarna för den föreslagna behandlingen eller de beräknade kostnaderna ändras. Han eller hon ska också få reda på vad ändringarna beror på.

På begäran ska patienten få intyg med uppgifter om vilka material som använts vid protetiska arbeten och andra behandlingar, som syftar till att ersätta förlorad vävnad permanent.

I förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd finns även bestämmelser om vårdgivarens ansvar för information till patienten.

Läs i lagen

9. När har en patient rätt att få tolk?

En patient har rätt till tolk i flera situationer.

Personer som är döva från barndomen, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade ska alltid bli erbjudna tolk vid sjukvårdskontakter, förutsatt att de bor och vistas stadigvarande inom landstinget.

Personer som har annat hemspråk än svenska kan också ha rätt till tolk. Det kan behövas för att patienten ska få individuellt anpassad information. Hälso- och sjukvården är skyldig att anpassa informationen efter individens förutsättningar och behov. Vården och behandlingen ska även, så långt det är möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten.

Särskilda hänsyn kan också behövas för Sveriges fem nationella minoriteter: judar, rómer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, och deras språk.

Personer som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har rätt till tolk vid myndighetsutövningen.

Läs i lagen

Mer hos oss

10. Kan en patient välja vårdgivare?

I alla landsting kan invånarna fritt välja vilken vårdenhet inom primärvården man vill tillhöra. Den som inte själv listar sig hos en primärvårdsenhet blir oftast listad på den vårdenhet som ligger närmast. Det går att byta vårdenhet, och ingen vårdenhet kan neka någon att lista sig hos dem. En patient kan också välja öppen specialiserad vård, t.ex. dagkirurgi och öppen högspecialiserad vård, t.ex. uppföljning av vissa cancerbehandlingar i andra landsting. Eventuella remisskrav i det egna eller landstinget man söker till måste dock följas.

Landstingets vårdvalssystem ska behandla alla som utför vården lika, om det inte finns skäl för något annat. Ersättningen från landstinget till utförarna ska följa den enskilda individens val av utförare.

Läs i lagen

Mer hos oss

Mer hos andra

11. Kan en patient få ersättning för hälso- och sjukvård även i andra länder?

Ja, det är möjligt inom EU.

En patient som har rätt till vård inom Sveriges allmänna sjukvårdssystem har också rätt att få vård i andra länder inom EU, och under bestämda förutsättningar få vården ersatt av det allmänna.

Det finns tre olika alternativ:

  • Landstinget kan remittera patienten och står då för kostnaden.
  • Patienten kan söka förhandstillstånd hos Försäkringskassan, och få ersättning för vård som utförs inom det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige. Det kräver att den utländska vårdgivaren ska ingå i ett allmänt sjukvårdssystem och att den sökande patienten inte kan få vård i Sverige inom rimlig tid.
  • Patienten kan också själv söka vård och i efterhand ansöka om ersättning för kostnaderna via Försäkringskassan. Oavsett om den utländska vårdgivaren är privat eller offentlig kan patienten få kostnaderna ersatta. Villkoret är att vården ingår i det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige. Vid så kallad gränssjukvård i Finland eller Norge är det dessutom möjligt att få ersättning från Försäkringskassan med stöd av gränssjukvårdsförordningen.

Mer hos andra

12. Kan en patient kräva att få en fast vårdkontakt?

Ja.

Det är i första hand verksamhetschefens ansvar att utse en fast vårdkontakt åt patienten – om det behövs för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Men en patient som vill ha en fast vårdkontakt ska alltid få det, oavsett om verksamhetschefen anser att det behövs eller inte.

Läs i lagen

13. Finns det regler om hur vårdgivare ska överföra information i samband med en patients in- och utskrivning i sluten vård?

Ja.

Landsting och kommuner ska ha gemensamma rutiner för hur vårdplaneringen ska fungera när patienter skrivs ut från sluten vård. De ska också ha gemensamma rutiner för att överföra information mellan vård- och omsorgsgivare när patienter skrivs in till och ut från sluten vård till öppen vård och socialtjänst.

Om det inte finns sekretesshinder ska information om patientens vårdbehov överföras mellan berörda enheter inom socialtjänsten, sluten och öppen vård. Vid utskrivning kan sådan information till exempel vara patientens vårdplan, vilka som varit ansvariga för patientens vård, patientens aktuella och upplevda hälsotillstånd, riskbedömning och andra kontinuerliga läkarkontakter.

Läs i lagen och i Socialstyrelsens föreskrifter

14. När ska det finnas en så kallad individuell plan för en persons behov av insatser?

Landstinget och kommunen ska tillsammans upprätta en så kallad individuell plan när en person behöver insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Vid tvångsvård kan andra regler gälla.

Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas.

Planen ska tas fram tillsammans med den enskilde, när det är möjligt. Närstående ska också få möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Den individuella planen ska innehålla information om vilka insatser patienten behöver, vilken huvudman som svarar för vilka insatser, vilka åtgärder som vidtas av någon annan och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

Läs i lagen

15. Har en patient rätt att ta del av sin egen journal?

Ja, patienten har som stark huvudregel rätt att ta del av sin journal.

Inom den offentliga hälso- och sjukvården tillämpas tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Inom den privata hälso- och sjukvården ska patienten få ta del av en journalhandling, förutsatt att uppgifterna inte omfattas av tystnadsplikten.

Sekretess kan i vissa fall gälla i förhållande till patienten själv. Så är fallet när det är av synnerlig vikt att patienten inte själv får tillgång till uppgifter om sitt eget hälsotillstånd med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen. Det gäller både inom den offentliga och privata hälso- och sjukvården. Det förekommer bara i rena undantagsfall och då oftast inom den psykiatriska vården.

Läs i lagen och Socialstyrelsens föreskrifter

16. Går det att överklaga beslut om att en journalhandling inte kan lämnas ut?

Ja, ett beslut om att journalhandlingar inte kan lämnas ut kan överklagas.
Inom den offentliga hälso- och sjukvården kan patienten begära att få ett skriftligt beslut, om journalhandlingen inte lämnas ut i sin helhet eller lämnas ut med förbehåll. Detta beslut kan patienten sedan överklaga till kammarrätten om det går denne emot. Patienten ska även få information om att han eller hon kan få ett överklagbart beslut.
Inom den privata hälso- och sjukvården gäller andra regler. Där ska den som ansvarar för journalhandlingen överlämna frågan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för prövning, om han eller hon anser att journalhandlingen eller någon del av den inte bör lämnas ut. Om IVO också avslår begäran om att lämna ut handlingen kan patienten överklaga det beslutet till kammarrätten.

Läs i lagen

Mer hos andra

17. Kan en patient begära att den egna journalen ska förstöras?

Ja, en patient eller någon annan som omnämns i en patientjournal kan ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om att hela eller delar av journalen ska förstöras.

IVO får bevilja ansökan om det

  • finns godtagbara skäl för ansökan
  • är uppenbart att uppgifterna inte behövs för patientens vård
  • från allmän synpunkt inte finns skäl att bevara journalen.

Läs i lagen

18. Vilken information ska patienten få när en vårdskada inträffat?

Vårdgivaren ska snarast informera en patient som har drabbats av en vårdskada om

  • att det inträffat en händelse som medfört en vårdskada
  • vilka åtgärder som vårdgivaren tänker vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen
  • möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg enligt 7 kap. 10 § patientsäkerhetslagen
  • möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen
  • patientnämndernas verksamhet.

Informationen ska lämnas till en närstående till patienten om patienten begär det, eller inte själv kan ta del av informationen.
På sidan 68 i handboken Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig finns en checklista som kan hjälpa personalen att planera rutiner för hur de kan bemöta patienten och dennes närstående vid en vårdskada. Klicka här för att komma direkt till checklistan.

Läs i lagen

19. Vart vänder sig en patient som är missnöjd?

Om du inte är nöjd med den vård som du fått eller är missnöjd med bemötandet, har du rätt att klaga och lämna synpunkter. När du klagar kan det vara bra att be om ett skriftligt svar för att i lugn och ro kunna läsa svaret och undvika missförstånd.

Det finns olika sätt att klaga om du är missnöjd med din vård. Du kan

  • klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård
  • kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i ditt landsting eller region
  • anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
  • anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om du tycker att du har blivit särbehandlad
  • göra en polisanmälan om du anser att ett brott har begåtts..
    Patientorganisationer kan ibland hjälpa dig. De kan till exempel bedöma vilken instans det är bäst att framföra sina klagomål till och även hjälpa till att göra en anmälan.

Läs i lagen

Mer hos andra

20. Kan en patient som skadats vid hälsovård, sjukvård eller tandvård få ekonomisk ersättning?

Ja, en patient kan få ersättning för sin skada vid hälso-, sjuk- eller tandvård i vissa fall. Bedömningen om patienten ska få ersättning eller inte kan till exempel göras enligt patientskadelagen och enligt de allmänna reglerna om skadestånd i skadeståndslagen. En patient som anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel kan vända sig till Läkemedelsförsäkringen.

Läs i lagen

Mer hos andra

21. Hur kan man bedöma kvaliteten på en webbplats om hälso- och sjukvård?

Det finns mängder av webbplatser med information om sjukdomar och behandlingar. Det kan vara svårt för en lekman att bedöma vilken medicinsk information som är pålitlig och håller hög kvalitet. Landstingens gemensamma webbplats 1177 Vårdguiden (www.1177.se) innehåller kvalitetsgranskad och lättförståelig information och lättanvända tjänster utan reklam.

Användaren kan få viss hjälp av EU-kommissionens kvalitetskriterier för hälsorelaterade webbplatser. Enligt dessa bör en hälsorelaterad webbplats

  • presentera avsändare, syfte, målgrupp (er) och finansiering
  • ha tydliga källhänvisningar
  • informera om säkerhet, sekretess och skydd för besökarens personliga integritet
  • vara aktuell (till exempel visa datum för uppdateringar)
  • ange vem som är webbplatsansvarig och dennes kontaktuppgifter
  • vara lätt att söka på, lätt att läsa och förstå.