/
/

Frågor och svar om vägledningen Kost vid diabetes

  • Ämne: Vägledningen Kost vid diabetes

Innehåll


Vad handlar vägledningen Kost vid diabetes om?

Den handlar om vilken kost som vården kan rekommendera till vuxna personer som har diabetes typ 1 eller 2. Vägledningen bygger på bästa tillgängliga kunskap, främst på den litteraturöversikt som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerade 2010, men också på befolkningsstudier och beprövad erfarenhet.

Vem är vägledningen till för?

Personer som arbetar med kostrådgivning, som dietister, diabetessjuksköterskor och läkare. Tanken är att vägledningen även ska kunna läsas av patienter.

Vilka patienter berörs av vägledningen?

Vägledningen gäller både vid typ 1- och typ 2-diabetes hos vuxna. Vägledningen gäller inte barn.

Vilket är det viktigaste budskapet i vägledningen?

Det finns flera sätt att komponera en bra kost på. Valmöjligheterna för den enskilda patienten är stora. En viktig del i kostrådgivningen är att hjälpa patienten att hitta en bra vardagskost, anpassad efter individuella önskemål. Avsikten är att vägledningen ska fungera som ett stöd för vården i det arbetet. Bra kost och viktreduktion (vid behov) kan stabilisera blodsockret, ge förbättrad metabol kontroll, minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom och senarelägga behovet av läkemedel.

Vad innehåller vägledningen?

Vägledningen innehåller en kort beskrivning av livsmedel som visat sig vara bra vid diabetes. Det finns också en sammanfattning av fem koster som ofta förespråkas vid diabetes. Tanken är att det ska vara lätt att jämföra kosternas innehåll, för- och nackdelar samt vilket vetenskapligt stöd de har.

Vad ska personer med diabetes äta?

Det finns vetenskapligt stöd för att vissa livsmedel och drycker kan vara bra vid diabetes. Det är:

  • frukt och grönt
  • baljväxter
  • fisk
  • fullkorn
  • nötter och jordnötter
  • alkohol och kaffe.

När det gäller alkohol måste nyttan vägas mot de negativa effekterna alkohol medför, till exempel risken att utveckla ett missbruk, beroende eller andra sjukdomar.

För fyra av de koster som beskrivs i vägledningen (traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost och traditionell diabeteskost med lågt GI) finns ett visst vetenskapligt stöd och de kan vara bra vid diabetes.

Koster som kan vara bra vid diabetes har flera gemensamma nämnare. Några sådana är:

  • frukt och grönt
  • fullkorn
  • baljväxter
  • fisk.

Att öka intaget av sådana livsmedel och minska mindre bra alternativ kan vara en tillräcklig kostförändring.

När det gäller extrem lågkolhydratkost saknas vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna. Vi vet inte idag om det innebär någon risk att äta extrem lågkolhydratkost under en längre tid.

Har Socialstyrelsen mer information om mat och kostrådgivning?

Socialstyrelsen har en vägledning om att förebygga och behandla undernäring:

Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring (2011).