/
/

Frågor och svar om screeningprogram – livmoderhalscancer

  • Ämne: Screeningprogram – livmoderhalscancer

I vilken ålder bör kvinnor bli erbjuden screening för livmoderhalscancer?

Screeningprogrammet innebär att hälso- och sjukvården bör erbjuda alla kvinnor i åldern 23–64 år cellprov för cytologi eller HPV med 3–7 års intervall, med avsikt att upptäcka markörer för att utveckla livmoderhalscancer, förstadier för livmoderhalscancer eller livmoderhalscancer.

Varför höjs åldersgränsen för när hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för livmoderhalscancer?

Studier har visat att screening för livmoderhalscancer har en cancerförebyggande effekt även för kvinnor äldre än 60 år. Detta motiverar en höjning av den övre åldersgränsen för screening, från 60 till 64 år. Tillgängliga data talar för att HPV-test har bättre effekt än cytologi också i dessa åldrar, och därför rekommenderar Socialstyrelsen cellprov för HPV även för kvinnor över 60 år.

Även kvinnor 65–70 år bör erbjudas ett cellprov om de inte har ett cellprov registrerat efter 64 års ålder, varför uppföljningen omfattar kvinnor till och med 70 års ålder.

Hur många provtagningstillfällen bör hälso- och sjukvården erbjuda? 

Programmet innebär sammanlagt 12 provtagningstillfällen, det vill säga vid 23, 26, 29, 32, 35, 38, 41, 44, 47, 50, 57 respektive 64 år.

Vilka organisatoriska konsekvenser bör hälso- och sjukvården genomföra i övergången till det nya screeningprogrammet?

Hälso- och sjukvårdens huvudmän bör samverka kring införandet av det rekommenderade screeningprogrammet för att nå en jämlik och likvärdig screening av livmoderhalscancer i hela landet.

Det är även centralt att nödvändig infrastruktur är på plats innan en övergång till det nya screeningprogrammet sker. Till exempel behöver aktuella it-system utvecklas och justeras för att kunna hantera inbjudningar och uppföljande undersökningar. Vidare behöver inrapporteringen till kvalitetsregistret av samtliga prover och provtyper fungera. Dessutom behövs en kommunikationsplan för att se till att aktuell population får ändamålsenlig, kvalitetssäkrad och nationellt likvärdig information om screeningprogrammet och om de delar och åtgärder som ingår.

Utöver det är det viktigt att hälso- och sjukvårdens huvudmän tar fram ett nationellt vårdprogram i syfte att bland annat stödja hälso- och sjukvårdspersonal att på ett likartat sätt hantera de markörer, cellförändringar och fall av livmoderhalscancer som upptäcks genom screening.

Kan screeningprogrammet bidra till att minska sjukligheten bland den del av befolkningen som bjuds in?

Socialstyrelsen rekommenderar ett screeningprogram med analys för dels cytologi och dels HPV då det vetenskapliga underlaget visar evidens för att minska sjuklighet och förtida död i livmoderhalscancer. Infektioner som skulle kunna utvecklas till cellförändringar eller cancer hittas med större säkerhet med HPV-test och kan enligt Socialstyrelsens utredning leda till att ytterligare cirka 1 000 fall av medelsvåra eller svåra dysplasier kan konstateras, jämfört med befintligt program. Socialstyrelsens hälsoekonomiska analys visar även att programmet medför 60 färre cancerdiagnoser – och att ytterligare drygt 30 liv kan räddas – per år.

Är rekommendationen slutgiltig?

Rekommendationen är en slutversion. En remissversion publicerades den 13 januari 2015 varefter vi till och med den 13 mars 2015 tog emot synpunkter på rekommendationen och underlaget. Inkomna synpunkter har beaktats och en nyhet i den slutliga rekommendationen är att en ytterligare analys med cytologi har tillkommit. Det innebär att de kvinnor som kallas vid cirka 41 år primärt bör analyseras för både HPV och cytologi. Detta för att säkerställa att screeningprogrammet upptäcker även de få fall av cellförändringar som kan uppstå utan en aktiv HPV-infektion.

Aktuell rekommendation bygger på kunskapsläget och Socialstyrelsen bevakar utvecklingen inom forskningsområdet. Socialstyrelsen planerar en utvärdering av det rekommenderade screeningprogrammet om cirka 5 år.

 

Kontakt

Nela Söder
075-247 30 83