/
/

Frågor och svar om samordnad individuell plan, SIP

  • Ämne: Samordnad individuell plan, SIP

Innehåll


Vad är SIP?

SIP står för samordnad individuell plan.

Lagregeln om individuell plan finns både i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i 3 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL.

Där står det bland annat att när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, ska landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan.

Vem kan få en SIP?

Alla som behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, och dessutom behöver en plan för att behoven ska kunna tillgodoses, kan få en SIP.

Vad ska ingå i en SIP?

I en SIP ska det ingå

  • vilka insatser som behövs
  • vilka insatser kommunen eller landstinget ska svara för
  • vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen
  • vem av kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

Kan man bli nekad att få en SIP?

I lagens förarbeten anges att kommunen och landstinget har långtgående skyldigheter att upprätta SIP. Därför ska den som begär en SIP som regel få det.

Kan man få en SIP mot sin vilja?

Nej, SIP kan bara upprättas med den enskildes samtycke. Medverkan och redovisning från andra aktörer kan bara ske om den enskilde medger det.

Kan man som verksamhet i kommunen eller landstinget bli kallad till möte för SIP utan att den enskilde är aktuell hos verksamheten?

Det finns inget hinder att kalla andra aktörer till ett SIP-möte även om den enskilde inte sedan tidigare varit aktuell hos dem, så länge den enskilde samtycker till det.

SIP ska upprättas för den som har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten, men det är inte samma sak som att personen redan måste ha insatser från dessa båda huvudmän.

Är det bara kommun och landstingsverksamheter som kan initiera eller bjudas in till ett SIP-möte för en elev?

Det är landstinget och kommunen som är skyldiga att upprätta SIP, när de bedömer att det behövs.

Sedan finns det ett antal olika aktörer som kan föreslå att ett arbete med samordnad individuell plan ska startas upp och delta i arbetet med planen. Det är exempel närstående, skolan, Försäkringskassan med flera.
Kommuner kan dock ha egna rutiner som anger att elevhälsan, skolan och förskolan ska ta initiativ till SIP om de bedömer att barnet eller den unge är i behov av det. För att starta ett SIP-arbete krävs alltid att den enskilde har gett sitt samtycke.

Vad är det för skillnad på en SIP och en genomförandeplan?

SIP handlar om det totala behovet av hälso- och sjukvård, stöd från socialtjänsten och insatser som genomförs av andra.

Genomförandeplaner handlar om hur en viss form av insats ska genomföras i praktiken.

Ska den enskilde vara med på ett SIP-möte?

SIP ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

När det gäller barn och unga ska vårdnadshavaren ges möjlighet att delta i såväl planering som möten. Barnet och eller den unge kan också delta beroende på ålder och mognad.

Om det redan finns en plan för den enskilde, måste man göra en SIP?

Om allt det som ska finnas i en SIP redan finns i en annan plan, behöver man inte göra om planen. En SIP ska innehålla det totala behovet av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt insatser som utförs av andra aktörer.

 

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00