/
/

Frågor och svar om rikssjukvård

  • Ämne: Rikssjukvård

Varför blir en behandling definierad som rikssjukvård?

Utgångspunkten är att centralisering till ett eller ett fåtal sjukhus ger högre kvalitet eller bättre resursutnyttjande.

Vilka fördelar finns det för patienterna?

Tanken är att centralisering ska ge en högre vårdkvalitet, vilket är en fördel för patienten. Det kan också innebära ett bättre resursutnyttjande, vilket är en fördel för samhället.

Vilka nackdelar finns det?

En nackdel för patienter skulle kunna bli längre transportsträckor i de fall där vården ges på ett annat sjukhus än det som är närmast.

Hur har de verksamheter som utreds för rikssjukvård valts ut?

År 2006 listade Socialstyrelsen de verksamhetsområden som vi ansåg var mest angelägna att utreda för rikssjukvård.

Landsting och ledamöter i Rikssjukvårdsnämnden kan ge förslag på att en verksamhet ska utredas ur ett rikssjukvårdsperspektiv. Förslag ska vara politiskt förankrade i landstinget.

Hur ansöker verksamheter om att få bedriva rikssjukvård?

Efter att rikssjukvårdsnämnden har beslutat att en verksamhet ska bli rikssjukvård skickas ansökningshandlingar ut till alla landsting, landstingsdirektörer och Socialstyrelsens kontaktpersoner för rikssjukvård vid universitetssjukhusen. Handlingarna läggs också ut på Socialstyrelsens webbplats.

Ansökningstiden är omkring fyra månader och ansökan ska vara politiskt beslutad i landstings- eller regionstyrelsen.

Kan landstingen ansöka om rikssjukvård för privat verksamhet?

Det är landstinget som är beställare av sjukvård. Om vården sedan bedrivs i privat eller offentlig regi har ingen betydelse så länge den är offentligt finansierad. 

För hur lång tid gäller tillstånd för rikssjukvård?

Utgångspunkten är att tillstånd gäller fem år. Därefter följs tillståndet upp för att om verksamhetsområdet har utvecklas vad gäller behandlingar och teknisk utrustning.

Om ett sjukhus har haft rikssjukvårdstillstånd, kan någon annan få chans att utveckla och ta över?

När tillstånd går ut gör vi en fördjupad uppföljning som ett komplement till de årliga uppföljningarna. Därefter får alla landsting möjlighet att ansöka om tillstånd.

Arbetet med att definiera verksamhet som rikssjukvård kan skapa monopolsituationer. Hur ser Socialstyrelsen på det?

Redan idag finns endast en utförare av vissa verksamheter, vilket kan liknas vid ett monopol. Socialstyrelsens förordar att två enheter får tillstånd att utföra en verksamhet framför att bara en får det, när det inte är uppenbart bättre med bara en utförare.

Hur löser man sårbarheten om endast ett sjukhus får tillstånd att bedriva rikssjukvård?

I hälso- och sjukvårdslagen (2 e §) och tandvårdslagen (4 a §) fastslås att där det bedrivs sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för god vård.

En centralisering av viss vård som rikssjukvård kan innebära en sårbarhet i frågan om tillgängligheten av dessa resurser, i synnerhet personal, eftersom vården koncentreras. De landsting som får tillstånd att bedriva rikssjukvård måste kunna säkerställa att samtliga patienter erbjuds god vård i rimlig tid också i händelse av ett oförutsett bortfall av personal, utrustning eller lokaler.

Hur ser Socialstyrelsen på när nya och dyra tekniker är på väg in i hälso- och sjukvården?

Socialstyrelsen behöver tidigt få information från huvudmännen för att kunna utreda om verksamheter som kräver dyr utrustning ska vara rikssjukvård. Ett av kriterierna för att definieras som rikssjukvård är att en diagnos eller behandling medför hög resursförbrukning, vilket till exempel kan handla om mycket dyr medicinskteknisk utrustning.  

Vad kan Socialstyrelsen göra om en klinik väljer att inte följa ett beslut om rikssjukvård?

Socialstyrelsen har inga sanktionsmöjligheter, det blir en ledningsfråga för det enskilda sjukhuset och det ansvariga landstinget.

Om en klinik får tillstånd att utföra ett ingrepp och den medicinska utvecklingen gör att ingreppet blir enklare och verksamheten inte längre behöver vara rikssjukvård, hur ska Socialstyrelsen agera för att sprida tekniken?

Socialstyrelsen har inga formella möjligheter att påverka hur ny teknik sprids i hälso- och sjukvården. Att sprida operationstekniker och annan teknisk utveckling sker redan idag i hälso- och sjukvården. Hur verksamhetsområde utvecklats under en tillståndsperiod tas hänsyn till det i den fördjupade uppföljningen i slutet av en tillståndsperiod.

Riskerar verksamheter som inte definieras som rikssjukvård att få mindre resurser?

Hur landstingen väljer att fördelar sina resurser kan Socialstyrelsen inte påverka.

 

Kontakt

Daniel Brattström
075-247 38 22

Mer hos oss

Rikssjukvård