Innehåll
Det är mycket beklagligt att inga åtgärder har gjorts i detta fall, men det är ingen fara för lungcancer för er son beroende på den radonexponering han har fått i skolan. Någon annan hälsoeffekt som beror på radon är inte känd.
Det som avgör lungcancerrisken för er son är hur stor den livslånga exponeringen blir för radon, stråldosen. Det som ökar hälsorisken är en daglig exponering för höga radonhalter under en mycket lång tid, kanske 15 - 40 år eller mer. Skoltiden för er son är en mycket kort del av hans livstid och ett skolår representerar cirka 17 procent av tiden för ett helt år. Lungcancerrisken hänger för er son främst på hur mycket radon han sammanlagt exponeras för under resten av sin livstid, främst i hemmet, och om han röker. Rökning ensamt ökar risken för lungcancer kraftigt och exponeras en rökare dessutom för radon ökar risken ännu mer. Att minska radonhalten i skolor ska ses som en försiktighetsåtgärd för att minska den totala stråldosen under en livstid.
Det är en missuppfattning att alla rökare kommer att drabbas av lungcancer, oavsett om de exponeras för radon eller inte.
Varje år upptäcks ungefär 2800 lungcancerfall. Epidemilogiska undersökningar visar att cirka 2200 fall bero på endast rökning. 500 fall beror dessutom på radon och de delas upp i 450 rökare och 50 icke-rökare. Kvar finns runt 200 fall som beror på passiv rökning, andra luftföroreningar eller genetiska faktorer. Resultaten visar på den avgörande faktorn som utlöser cancer oavsett andra miljöfaktorer eller genetiska faktorer. Man kan inte från resultaten dra slutsatsen att alla rökare ändå skulle få lungcancer. Rökarna hör i detta fall till olika separata orsaksgrupper. I gruppen av 500 fall är radonexponeringen det som får ”bägaren att rinna över”. Statistiken kan lätt missuppfattas, men om man tänker på att det är ungefär 1,7 miljoner svenskar som röker inser man att den största gruppen är de rökare som inte drabbas av lungcancer. Åtgärder för att sänka radonhalten är viktiga både för rökare och för icke-rökare.
Nej, det är ingen fara för er son beroende på radonhalten i dricksvattnet. Risken för lungcancer hänger endast ihop med att radon finns i luften som man andas in. Det avgörande är hur stor radonhalten är i bostaden och det är därför viktigt att ni mäter radonhalten i inomhusluften. Undersökningar har inte visat att drickande av radonhaltigt vatten skulle ge några hälsoeffekter. Den mängd radon i luften som er son hitintills har exponerats för är för liten för att utgöra någon hälsorisk.
Nej, det är ingen fara för era barn. Barnen kan gå kvar på förskolan tills vidare utan att det finns anledning till oro, förutsatt att man försöker minska radonhalten så fort som möjligt. Radonets farlighet är inte kopplat till en tillfällig eller kortare livstids exponering för högre radonhalter.
Lungcancer är den enda kända sjukdomen som kan kopplas till radonexponering, Det som är avgörande för lungcancerrisken är hur stor den sammanlagda exponeringen för radon, stråldosen, har varit under en livstid. En människa behöver exponeras dagligen och kontinuerligt för höga halter radon under en mycket lång tid, kanske 15-40 år, eventuellt ännu mer. Radon ger inga akuta förgiftningar. Enligt de vetenskapliga utredningar som har gjorts kan man inte se att exponering för radon skulle vara farligare för barn än för vuxna. Den stråldos som era barn hittills har fått är mycket liten eftersom exponeringen i förskolan är några timmar på dygnet och inte alla dagar på ett år och dessutom en mycket kort del av deras liv. Riktvärdet på 200 Bq/m3 är en försiktighetsåtgärd för att minska den livslånga sammanlagda stråldosen.
Hälsorisken vid radonexponering är att drabbas av lungcancer som gäller för befolkningen i genomsnitt. Enskilda individer kan exponeras för radon utan några hälsoeffekter men det betyder inte att radon är ofarligt för den övriga befolkningen. Det betyder endast att den individen inte var känslig för radon av olika anledningar. Det är samma koppling med äppelallergier. Att en individ inte blir allergisk mot äpplen betyder inte att äpplen inte ger allergier för andra. Epidemiologiska studier visar med mycket stor säkerhet att av de cirka 2800 fall av lungcancer som inträffar årligen beror 500 på exponering för höga radonhalter. De flesta som exponeras för radon drabbas inte av lungcancer men det är ändå en allvarlig hälsorisk.
Lungcancer beroende på radonexponering uppkommer sent i livet. Fallen av lungcancer börjar stiga sakta från 45 årsåldern med en topp runt 75 år. Det är därför för tidigt för en läkare att kunna se om barnen har någon hälsopåverkan eller risk för att få lungcancer. Det avgörande för era barns risk för lungcancer är hur stor radonhalten är i hemmet, hur stor radonexponeringen kommer att bli i resten av deras liv, och om de börjar röka. Rökning ökar risken för lungcancer kraftigt och rökning tillsammans med radonexponering ökar risken ännu mer. Den radonexponering som era barn redan fått i förskolan kommer att ha en mycket liten inverkan på den totala livsexponeringen och risken för lungcancer.
Det här är en fråga som ligger utanför Socialstyrelsens och den kommunala miljö och hälsoskyddsförvaltningens ansvarsområde. Det enda sättet är att försöka prata med säljaren eller gå till domstol. Vid husköp är det dock stora krav på köparen att ta reda på vad som gäller för huset. Det kan vara svårt för er att i detta fall kunna få någon ersättning för radonsaneringar i efterhand, ännu mindre att få köpet annullerat. Men det är en fråga som domstolen i så fall avgör.
Barnen kan gå kvar på förskolan tills vidare utan att det finns anledning till oro för deras hälsa, förutsatt att man försöker minska radonhalten så fort som möjligt. Att permanent sänka radonhalten till under 200 Bq/m3 bör inte ta längre tid än maximalt ett år. Under tiden kan man sänka radonhalten provisoriskt genom att ventilera mer. Det är alltid rekommendabelt att försöka minska radonhalten till så lågt värde som möjligt.
Det varierar väldigt mycket på olika faktorer men man har en tumregel att för varje 1000 Bq/l kan ge cirka 100 Bq/m3 till luften, en tiondel av vattenhalten. Men det beror mycket på hur radon kan komma ut i inomhusluften och hur ventilationen är i huset. Vi rekommenderar att man alltid ska följa upp en vattenmätning med en radonmätning av inomhusluften.
Radon är faktiskt en hälsorisk även för icke-rökare även om risken inte är lika stor som för rökare.
Socialstyrelsen har ansvar för att inomhusmiljön inte ska innehålla skadliga miljöfaktorer. Radon är en sådan faktor. Rökning är en livsstilsfråga som vi inte kan reglera. Lagstiftningen gäller för inomhusmiljön i alla bostäder oavsett rökvanor eller andra livstilsfaktorer. Lagmässigt kan man inte särskilja rökare från andra människor. Även om den effektivaste personliga skyddsåtgärden mot lungcancer är att sluta röka så minskar risken ännu mer om radonhalten minskas. Därför är det viktigt från hälsosynpunkt att alla bostäder har en låg radonhalt.
Det är miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunen som är den operativa myndigheten som bedömer hur radonmätningar görs och bestämmer hur de ska utföras. Som grund för mätningarna ligger SSM:s metodbeskrivning för mätningar av radon i flerbostadshus. Korttidsmätningarna kan inte jämföras med Socialstyrelsens riktvärde som är ett årsmedelvärde. Det krävs minst två månader för att få ett årsmedelvärde. Det bästa är att stämma av med kommunen om upplägget av mätserierna.
Socialstyrelsens regler gäller inte vad som gäller mellan husförsäljare och köpare. I detta fall kan inte Socialstyrelsen gå in och kräva att säljaren ska ersätta er. Inte heller kan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunen som är den operativa myndigheten göra det.
Det är köparen som har ett stort ansvar att kontrollera huset vid ett husköp. Enda chansen är ta upp en diskussion med säljaren eller att gå till domstol.
Radon är en hälsorisk för icke-rökare. Varje år beror cirka 500 nya fall av lungcancer på exponering för radon. 450 är rökare och 50 av dem är icke-rökare. Det innebär att även för icke-rökare är radon en allvarlig hälsorisk även om risken är mycket större för rökare. De 450 fall som är rökare skulle inte ha fått lungcancer om de inte dessutom hade blivit exponerade för höga halter av radon. Passiv rökning är dessutom en faktor som sannolikt höjer risken för icke-rökare. Det är därför viktigt att alla bostäder ska ha så låga radonhalter som möjligt.
Nej, den enda hälsoeffekten som man känner till vid radonexponering är lungcancer. Huvudvärken och hudrodnaden beror troligen på något annat.
Ni får diskutera det med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i er kommun. De får göra en bedömning om korttidsmätningar är acceptabla. Normalt behövs det långtidsmätningar för att kunna bedöma att bostäderna ligger under riktvärdet på 200 Bq/m3. Beroende på hur och var tidigare mätningar har gjorts och tidpunkten på året för korttidsmätningar kan i vissa fall korttidsmätningar räcka. Men det avgör kommunen.
Nej, det innebär inte någon större risk för er eftersom man vistas i duschen en mycket kort tid. Radon avges effektivt till luften i en dusch och radonhalten kan tillfälligt bli hög. Den korta tiden som man vistas i duschen har dock ingen betydelse för den livslånga hälsorisken. Det avgörande är hur hög radonhalten är i bostaden som ett årsmedelvärde. Ett duschrum har en ventilation för att ta bort den fuktiga luften och radon från vattnet följer då med ventilationsluften ut från bostaden och påverkar normalt inte inomhusluften i någon större grad.
Misstänker man att man har lungcancer bör man gå till läkaren för kontroll. Symtom kan bland annat vara hosta, blodblandad upphostning, upprepade lunginflammationer och luftrörsinfektioner, trötthet, smärta i bröstet, andningsbesvär m.fl. hälsoeffekter. Liknande symtom, förutom blodblandad upphostning, kan man även få av andra problem med inomhusmiljön, så kallade sjuka-hus symtom, som hänger ihop med dålig luftkvalitet i inomhusluften. Dessa symtom är inte livshotande men kan vara mycket besvärande. En avgörande skillnad mellan andra symtom som beror på inomhusmiljö och lungcancer är att drabbade personer blir symtomfria då de är borta från den inomhusmiljö som orsakar besvären till exempel i hemmet. Lungcancersymtom har man däremot hela tiden oavsett var man än befinner sig. Är man en person under 55 år är det dessutom osannolikt att dessa symtom beror på lungcancer. Lungcancer kopplat till radon uppträder med några få fall vid 45 års ålder och ökar sakta till en topp runt 75 års ålder. Har man symtom som är exemplifierade här bör man dock alltid uppsöka läkare för utredning oavsett ålder.
Nej, det är inte acceptabelt. Det finns en fara med att en korttidsmätning ger för låga värden och de är dessutom inte jämförbara med riktvärdet på 200 Bq/m3 som kräver minst två månaders mätning. Bäst är att ni gör ett förbehåll i köpekontraktet där ni anger att en långtidsmätning kommer att göras så snart det är möjligt och att eventuella nödvändiga radonsaneringar dras av från köpesumman enligt överenskommelse.
Nej, vänta med att göra någon åtgärd tills ni har gjort en radonmätning av inomhusluften. Skulle det vara som så att radonhalten i luften är över 200 Bq/m3 finns det möjlighet till att få statligt bidrag för radonsanering, som söks på Länsstyrelsen. En förutsättning är dock att radonhalten i inomhusluften först har mätts och att inga åtgärder har vidtagits innan mätningen. Visar det sig sedan att det är radon i vattnet som är den största orsaken till för hög radonhalt i inomhusluften kan en radonavskiljare vara en bidragsberättigad åtgärd.
Nej det är inte farligt för er son att vistas i huset eller dricka vattnet. Undersökningar har inte kunnat visa några hälsoeffekter av att man dricker radonhaltigt vatten. Hälsorisken är endast förknippad med inandning radon. Skulle radonmätningarna visa ni ha en för hög radonhalt i huset är ändå exponeringstiden för kort för att innebära någon hälsorisk innan åtgärder har satts in. Det kan dock vara bra att man som en försiktighetsåtgärd ser till att man har en bra ventilation i huset under tiden för att minska radonhalten så mycket som möjligt. Eftersom radonhalten i vattnet är så hög som 1720 Bq/l kan det vara bra att man dricker kallt vatten som först har rörts om ordentligt. Gasen lämnar till stor del vattnet då. Uppvärmning och kokning av vatten ger samma effekt. Det är bra att man samtidigt har på köks- och badrumsfläktar när man hanterar kranvattnet, eller på annat sätt förbättrar ventilationen för att snabbt få bort radonet som kommer från vattnet tills åtgärder har satts in.
Vad gäller mätningen kan olika mätresultat variera i samma hus när nya mätningar görs efter ett antal år. Förändringar med tiden kan bland annat bero på statusen på huset, förändringar i huset, ändrad användning av rum, tillbyggnader och hur många som bor i huset.