/
/

Frågor och svar om Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

  • Ämne: Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

Innehåll


Vad är kunskapsstödet för typ av kunskapsunderlag?

Kunskapsstödet innehåller vägledning, rekommendationer och indikatorer. Det ska vara ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att ge god palliativ vård i livets slutskede. Indikatorerna är ett verktyg för att följa upp resultat inom vården och omsorgen.

Varför har Socialstyrelsen tagit fram kunskapsstödet?

Tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet och skiljer sig också mellan olika diagnoser. Målet med kunskapsstödet är att alla patienter som har behov av det ska få tillgång till en god palliativ vård. Det ska inte spela någon roll var man bor, vilken diagnos man har eller hur gammal man är.

Vilka riktar sig kunskapsstödet till?

Kunskapsstödet riktar sig i första hand till beslutsfattare inom vården och omsorgen, såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer.

Det riktar sig också till yrkesverksamma inom vård och omsorg, som till exempel läkare, sjuksköterskor, kuratorer och arbetsterapeuter.

Hur ska kunskapsstödet användas?

Kunskapsstödet ska ge stöd till dem som fattar beslut om prioriteringar inom vården och omsorgen, det vill säga vilka åtgärder man ska satsa resurser på.

Sveriges regionala cancercentrum har tagit fram ett vårdprogram för palliativ vård som riktar sig till professionen. Innehållet i kunskapsstödet och vårdprogrammet kompletterar varandra.

Vilka är det viktigaste rekommendationerna i kunskapsstödet?

De viktigaste rekommendationerna handlar om följande åtgärder:

  • Samordning: De patienter som är i behov av palliativ vård finns ofta både i vården och i omsorgen. Därför behöver hälso- och sjukvården och socialtjänsten samordna sina olika insatser så att patienten får en god kvalitet och kontinuitet i sin vård och omsorg.
  • Fortbildning och handledning av personal: Fortbildningen bör till exempel handla om att öka kunskaperna i att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede.
  • Kommunikation: Palliativ vård i livets slutskede förutsätter att alla involverade är införstådda med att vårdens inriktning är att främja livskvalitet och lindra symtom, att återstående livstid är kort och att de medicinska möjligheterna att förlänga denna tid är begränsade eller saknas helt. Hälso- och sjukvården bör därför kontinuerligt ha samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning.